– Vi är i beredskap 24/365, säger Jussi Keveri, vd för rederiet Alfons Håkans som arbetar med bogsering, bärgning och isbrytning i Finland, Estland och Lettland.
Han säger att hans största oro är risken för miljöolyckor.
– Största delen av uppdragen kommer på kort varsel. Vid behov kan vi på 15 minuter ge oss ut för att bogsera fartyg. Det här gäller även tankfartyg som råkat i sjönöd.
– Vi ser vår roll när det gäller försörjningsberedskapen på Östersjön som en central del av samarbetet mellan myndigheterna och privata sektorn och därför behöver vi en modern och effektiv flotta, konstaterar styrelseordförande Julius Håkans.
Han är släkt med grundarna Johannes och Alfons i sjätte led och började som däckspojke när han var 15 år.
Bogserflottan uppdateras
Nu har rederiet förnyat sin bogserflotta med en ny lågutsläppsbogserbåt, Ajax, som stärker företagets position som ledande leverantör av bogser- och sjöräddningstjänster i norra Östersjön.
Den nya Ajax-bogserbåten, som seglar under finsk flagg, har en dragkraft på 60 ton. Det gör den till en av de mest kraftfulla bogserbåtarna i Finland.
Mindre utsläpp tillåts
Nya fartyg på Östersjön ska alltsedan 2021 uppfylla utsläppsstandarder fastställda av den internationella sjöfartsorganisationens IMO Tier III.
I praktiken betyder det att dieselmotorer på över 130 kW måste vara utrustade med katalysatorer som sänker fartygets kväveoxidutsläpp till nära noll.
Fartyget är också utrustat med ett brandsläckningssystem som möjliggör effektiv släckning av stora fartygsbränder. Bogserbåten är byggd på Sanmar Shipyards varv i Turkiet.
Ajax är byggd enligt den finska isklass 1A-standarden, med uppdrag att:
• Assistera handelsfartyg
• Bryta is i hamnar
• Utföra sjöräddning i svåra isförhållanden.
På frågan om Alfons Håkans även kan assistera vid oljeolyckor säger vd Jussi Keveri att man kan transportera utrustning och material för insamling av olja, men att båten inte lämpar sig för uppsamling av olja.
”Sannolikheten för kabelbrott en på tjugusjutusen”
För Jukka Savolainen, chef för nätverket för sårbarheter och resiliens, är det en självklarhet att de kabelbrott som skett på Östersjön det senaste året inte har varit olyckor.
Sannolikheten för att ankare skulle falla och dra av undervattenskablar utan att besättningen märker det ser han som 1/27 000. Han ser dem som hybridaktioner från Rysslands och Kinas sida.
– Jag tänker att de är lite för uppenbara. Fartygen har rört sig konstigt och de har inte använt AIS-systemet just under den tiden då de skadar kablar. Jag tror att det är möjligt att någon ville att vi skulle uppmärksamma händelsen.
Savolainen är mycket kritisk till Washington Posts uppgifter om att det skulle röra sig om olyckshändelser. Att uppgifterna kommer från personer inom underrättelsetjänsten ser han som osannolikt.
– Det är ren disinformation som diskrediterar de finländska myndigheternas ingripande, säger Savolainen.
Risken för eskalation finns alltid
– Den informationen kan utnyttjas i syfte att provocera. Därför måste vi vara mycket noggranna. Finska myndigheter har absolut haft starka orsaker till att gå ombord på de här fartygen. Om man inte hade ingripit skulle de ha åsamkat ytterligare skador i viktiga system, säger Savolainen.
På lite längre sikt ser Savolainen att Ryssland vill skapa mer spänningar i Östersjöområdet. Det är möjligt att man arrangerar några sådana konfrontationer som kan provocera och möjliggöra åtgärder som annars inte kunde göras.
Därför måste Finland vara beredd på att handla i sådana lägen. När det är två motståndare som möter varandra är det viktigt att den ena inte är ett litet Östersjöland utan en koalition av länder, som Nato.