Start

Filippinarna räddar landets ekonomi med jobb utomlands – samtidigt växer barnen upp utan föräldrar

Allt fler filippinare flyttar till Finland för att arbeta. Landet hålls ekonomiskt flytande av de miljoner som jobbar utomlands, men samtidigt orsakas stor social skada hemma.

Filippinska kvinnor och barn ombord på en Tuktuk-taxi.
Familjerna till utflyttarna har det ofta ekonomiskt bättre ställt, men många barn växer upp utan föräldrar. Många delar av landet lider av brist på kompetent arbetskraft som hindrar den inhemska utvecklingen. Bild: Björn Ådahl / Yle
  • Björn Ådahl

Arbetsminister Arto Satonens (Saml) resa till Vietnam och Filippinerna i mitten av januari väckte en del uppståndelse.

Ett mål var att rekrytera vårdpersonal trots att det samtidigt har sagts upp stora mängder personal inom den offentliga vården.

Filippinerna och EU försöker som bäst få till stånd ett frihandelsavtal. När det träder i kraft räknar Finlands ambassadör Saija Nurminen med att betydligt fler finska företag än hittills investerar i Filippinerna.

Finlands ambassdör i Filippinerna, Saija Nurminen.
Saija Nurminen säger att många filippinare har en positiv uppfattning av Finland. De känner till exempel till att Finland är det lyckligaste landet i världen. Bild: Björn Ådahl / Yle

Finland och Filippinerna har redan allt mer att göra med varandra. Än så länge beror det i första hand på att många filippinare kommer till Finland för att arbeta eller för att studera.

– Thailänningar och filippinare bildar de två största grupperna som har ansökt om arbetstillstånd i Finland under den senaste tiden. Det finns också ett intresse bland finska arbetsgivare, universitet och yrkeshögskolor att locka filippinare till Finland, berättar Nurminen.

I Finland fungerar flertalet av filippinarna inom branscher där det råder brist på arbetskraft. Som exempel nämner Nurminen hälsovården och servicesektorn.

Språket orsakar inte problem

Filippinarna som kommer till Finland för att studera är likaså främst inriktade på hälsovården och servicesektorn. En stor del av dem stannar kvar i Finland efter att de har avklarat sina studier.

Nurminen säger att det har visat sig att filippinarna i regel trivs i Finland. Hon upplever att det är anmärkningsvärt eftersom omständigheterna i Finland kraftigt avviker från dem i det tropiska hemlandet.

– Filippinarna måste naturligtvis dessutom lära sig finska. Det sägs att de överraskande snabbt blir bra på språket, konstaterar hon.

Det är också vanligt att filippinarna pratar flytande engelska. Den här språkkunnigheten har gjort sitt till för att göra dem eftertraktade i länder där det råder brist på till exempel sjukskötare.

Finland tävlar med andra ord med flera andra västländer om den filippinska arbetskraften. Nurminen säger att det därför är viktigt att göra reklam för fördelarna med att flytta till Finland.

Finland har ett utmärkt rykte

Nurminen utgår från att en stor del av filippinarna aldrig har hört talas om Finland. Hon har ändå märkt att de som har gjort det vanligen har en synnerligen positiv uppfattning av landet.

– De känner till att vi har ett bra utbildningssystem. Jag måste också säga att jag har varit förvånad över att många har hört att Finland är det lyckligaste landet i världen, berättar hon.

Drygt 13 000 filippinare har redan bosatt sig i Finland. Antalet har ökat påfallande snabbt under de senaste åren.

När det gäller Filippinerna är en sådan siffra ändå bara en droppe i havet. Internationella arbetsorganisationen ILO uppskattar nämligen att hela tio miljoner filippinare arbetar utanför sitt hemland.

Det innebär att nästan 15 procent av de arbetsföra invånarna har flyttat utomlands för att arbeta. Sammanlagt har Filippinerna ungefär 120 miljoner invånare.

Emigranterna håller Filippinerna flytande

Stora mängder filippinare arbetar bland annat i Mellanöstern, USA, Hongkong, Singapore och Taiwan. Hela en fjärdedel av alla besättningsmän på handelsfartygen i världen kommer från Filippinerna.

Majoriteten av emigranterna lämnar sitt hemland i första hand för att hjälpa sina familjer att klara sig ekonomiskt. De skickar regelbundet en avsevärd del av sina inkomster hem till familjerna.

En bild av en gata med butiker i fattigare delar av filippinska huvudstaden Manila.
Miljontals stadsbor bor i eländiga förhållanden. Det finns slum i så gott som alla städer i landet. Bild: Björn Ådahl / Yle

– Pengarna som överförs har en stor inverkan på den filippinska ekonomin. Enligt en del experter handlar det om 10 procent av hela ekonomin, men andra säger att det till och med kan vara frågan om 20 procent, kommenterar Nurminen.

Många filippinska ekonomer varnar för att landet har gjort sig alltför beroende av exporten av arbetskraft. De påpekar också att beslutsfattarna kan dölja sin oförmåga att skapa arbetsplatser i hemlandet genom att uppmuntra folket att söka arbete utomlands.

Barnen lider när familjer splittras

Filippinernas ekonomi har utvecklats förhållandevis snabbt under de senaste två decennierna. Bara en del av befolkningen har gagnats av utvecklingen, och mer än tio miljoner filippinare lever fortfarande under fattigdomsgränsen.

Utanför den väldiga huvudstaden Manila är det svårt att hitta välavlönat arbete. Många filippinare upplever att det enda alternativet är att flytta utomlands.

En vid bild av skyskrapor i filippinska huvudstaden Manilas centrum.
Huvudstaden Manila är en metropol med ungefär 15 miljoner invånare. En hel del filippinare flyttar dagligen till huvudstaden i hopp om att hitta arbete. Bild: Björn Ådahl / Yle

Den massiva utvandringen beskrivs ofta som ett tveeggat svärd. Den bidrar i hög grad till den ekonomiska tillväxten, men den anses också ha negativa följder.

– Det kan till exempel uppstå sociala problem när barn växer upp utan sin mamma eller pappa. Många länder tillåter inte de filippinska invandrarna att ta med sig sina barn, säger Saija Nurminen.

Emigranterna har vanligen inte råd eller möjligheter att besöka sina familjer mer än högst en gång per år. De måste därför sköta all kommunikation med barnen via sina smarttelefoner.

Fattiga trakter försummas

Förutom sociala problem sägs emigrationen också ge upphov till en brist på arbetskraft i synnerhet inom hälsovården. Efterfrågan på filippinska läkare och sjukskötare är särskilt stor i många västländer.

En äldre kvinna bär en korg genom en djungel. En äldre man står på stentrappor i bakgrunden.
Infrastrukturen är genomgående bristfällig. Den här drygt 70-åriga kvinnan måste gå tre timmar på smala stigar för att komma från sin hemby till närmaste marknadsplats. Bild: Björn Ådahl / Yle

Nurminen konstaterar för sin del att problematiken inte är entydig. Hon påpekar att en del filippinska experter anser att bristen på sjukvårdspersonal inte har att göra med emigrationen.

– Experterna säger att vissa regioner inte lockar tillräckliga mängder läkare och sjukskötare från andra delar av Filippinerna. Enligt dem inskränker sig bristen främst till de här regionerna, förklarar hon.

Det är frågan om outvecklade och fattiga delar av Filippinerna. I dem fungerade hälsovården uselt också innan läkare och sjukskötare i stor skala började flytta utomlands.

Det förmodas nu att det inte heller längre är möjligt sätta stopp för utvandringen. Sjukvårdarna förtjänar mångdubbelt mer i till exempel Finland än i Filippinerna, så det är naturligt att fler och fler väljer att emigrera.

I Finland är de filippinska invandrarna tvungna att anpassa sig till klimatet och till en främmande kultur. Uppenbarligen anser en stor del av dem att de får lön för mödan.