Antalet har sjunkit med en tredjedel, till cirka hundra per år. Under de mest intensiva åren har det gjorts 150 sådana affärer.
Produktionschef Reijo Hautamäki från Lantmäteriverket, som ansvarar för inlösen av vattenområden i Österbotten, gör bedömningen att den ekonomiska osäkerheten har fått många ägare till strandtomter att skjuta upp sina inlösenbeslut.
– De flesta ansökningarna om att lösa in mark kommer in på våren, när markägarna börjar rusta upp sina sommarstugor efter vintern och samtidigt vill få ordning på strandområdet.
Tillandning är ett tidigare vattenområde som har omvandlats till mark. Tillandningen uppstår vanligtvis som en följd av landhöjning och landhöjningen är starkare längs den österbottniska kusten än i övriga Finland.
Vid Kvarkens kust överstiger landhöjningen nio millimeter per år, medan motsvarande siffra i sydöstra Finland och nordligaste Lappland är cirka tre millimeter. I Helsingfors sker landhöjningen med cirka fyra millimeter per år.
Många fördelar med att äga hela sin strandtomt
Då en markägare löser in tillandningen sträcker sig tomten återigen hela vägen till vattendragets strand. Det ger också möjlighet att ansöka om bygglov för det inlösta området, vilket kan öka tomtens värde och användningsmöjligheter.
– Stranden är vanligtvis den viktigaste delen av tomten för stugägaren, och efter att ha löst in tillandningen kan ägaren själv bestämma över användningen av strandområdet. Före inlösen är området en samfälld mark där även andra kan röra sig, förklarar Hautamäki.
Enligt Reijo Hautamäki varierar storleken på tillandningen från hundratals till tusentals kvadratmeter, beroende på strandens lutning och när vattenområdet bildades.
Den här texten är en översättning av artikeln Taantuma laski vesijättömaiden lunastusten määrää Pohjanmaalla – epävarmuus viivyttää rantatonttien omistajien päätöksiä skriven av Petri Kuikka, Yle Pohjanmaa. Översättning och bearbetning av Moa Mattfolk, Yle Österbotten.