Många av ungdomarna har svårigheter i skolan, hemförhållandena kan vara enkla och väldigt många av dem har invandrarbakgrund. En del har redan i unga år börjat med olagligheter, mest i brist på annan sysselsättning.
Enligt polisen löper ungdomarna en verklig risk att bli hantlangare åt kriminella som bedriver narkotikahandel och i gatugäng.
Det påminner om nyheter vi hör från Sverige, där segregationen vid det här laget är svår att komma åt.
Det kunde ha gått riktigt snett också för Ahmad Macharka om han inte kommit i kontakt med Tiina Valkonen.
En lång och svår väg från Syrien till Finland
Ahmad Macharka kom till Finland som sexåring från Syrien. Familjen hade en lång och tung flyktväg innan de landade i Finland.
Macharka bor nu i Gamlas. Han har haft svårt att hitta sin plats och han har haft svårt med sin skolgång.
Han gjorde sig skyldig till misshandel och var placerad utanför hemmet en kort period på grund av det här.
Han var nära att hamna i fängelse.
– Vi rånade folk. Vi var väldigt dumma. Vi gjorde allt möjligt, riktigt dumt, säger han.
Ahmad Macharka berättar att han fick en dom som han överklagade till hovrätten. Efter en lång väntan fick han veta att han slipper fängelse, men måste betala böter.
– Utan hjälp hade jag inte klarat mig, säger han.
Han står och skär tomater till salladen i kaféet där han numera arbetar vid sidan av skolgången och berättar vad som hade hänt utan hjälpen.
– Jag hade nog varit där ute på gatan och sålt droger.
Tiina Valkonen berättar att hon började sin kaféverksamhet för två år sedan.
– Det var många pojkar som satt på bänkarna här utanför. De var lite vilda och retade ofta både vakterna och bibliotekspersonalen. Jag lade märke till att de var så sysslolösa. De bara hängde.
– De sa också själva att de inte hade något att göra och att de var hungriga. Jag hade överbliven mat som jag gav dem mot att de hjälpte mig. Några av dem började hjälpa mig med att lyfta stolar. Det var så det började, säger Valkonen.
När hon sedan skadade ryggen bad hon om mera hjälp och de ställde upp, berättar hon.
Så småningom har de blivit vänner och de här ungdomarna har blivit väldigt nära. Sedan år 2023 har hon regelbundet haft ungdomarna på arbetspraktik i sitt kafé.
– Nu har ett tiotal pojkar och flickor varit hos mig på prao, och var och en har blivit egen pärla, säger hon.
Oavlönat kärleksfullt socialt arbete
– Det här är vad alla andra också borde göra. Det här handlar om att vi har glömt bort kärleken till vår nästa. Vi orkar inte, kan inte eller vill inte bry oss, säger Tiina Valkonen.
Hon vet att det finns stora fördomar mot invandrarungdomar. Och hon förstår delvis varför.
– Jag förnekar inte det. De gör fel när de rånar, slår och gör otrevliga saker där ute. Men hur många av dem skulle ha låtit bli att göra det om vi vuxna hade haft ens en minut att fråga hur de mår?
När Ahmad Macharka kom i kontakt med Tiina Valkonen var det en mindre maktkamp till en början. Så småningom började Macharka hjälpa henne med kaféverksamheten.
– Jag har fått mer att göra, säger han. Och på fritiden gör vi saker tillsammans med Tiina. Vi går till exempel till simhallen eller så går vi ut och äter.
Han tror själv att utan Valkonens hjälp skulle hans liv ha tagit en sämre vändning. Han tror inte att hans skolgång heller skulle ha lyckats.
– Nu har vi kommit överens om att att jag är två veckor här och en vecka i skolan. Skolan hade föreslagit det och Tiina accepterade det, berättar Macharka.
En förort med dåligt rykte
Gamlas är ett av de områden i Helsingfors där invånarna upplever mest otrygghet. Helsingforsborna tillfrågas med några års mellanrum om sina erfarenheter i stadens säkerhetsundersökningar.
Gamlas är också ett av de områden där det enligt Helsingfors stads beslutsfattare finns ett stort behov av att arbeta för att förhindra segregation. Mer än var fjärde invånare har ett främmande språk som modersmål.
Enligt svaren framstår Gamlas torg som negativt, trots att det samtidigt är en central mötesplats. Det kan bero på de många barer som finns kring torget och på de ungdomar som håller till kring torget.
Hårdare straff ska förebygga gängkriminalitet
Den 30 januari 2025 lades en regeringsproposition fram i riksdagen som föreslår betydande ändringar i strafflagen. I förslaget skärps straffen för gatugängrelaterad brottslighet.
Brott som begås som en del av ett gatugängs eller en kriminell grupps verksamhet blir en straffskärpningsgrund. I förslaget presenteras också förödmjukande tillvägagångssätt, bland annat i samband med våld, som en straffskärpningsgrund. Förödmjukande våld inkluderar till exempel att filma och håna offret eller tvinga personen att klä av sig.
Att använda personer under straffmyndighetsåldern för att begå brott skulle bli straffbart genom en separat bestämmelse. Syftet med den nya bestämmelsen är att förtydliga lagen och göra det möjligt att döma till strängare straff om man använder sig av personer under 15 år för att begå brott.
Varken Ahmad Macharka eller Tiina Valkonen tror att strängare straff är lösningen på problemen som finns i förorterna.