Våldsbrotten i Sverige har ökat lavinartat, bara under januari månad skedde över 30 sprängningar i landet och politikerna tar nu till allt tuffare tag för att försöka komma åt brottslingarna.
Samtidigt infiltrerar den organiserade brottsligheten det svenska samhället. Då väcks frågan vad vi i Finland kan göra för att undvika en liknande utveckling.
Kriminolog Maria Normann oroar sig för att de förebyggande åtgärderna som samhället har och som kunde vidareutvecklas är hotade just nu.
– Samma regering som tar det här problemet på allvar och som åtminstone i tal för fram sin oro för ungdomsbrottslighet och för organiserad brottslighet, sparar på just de åtgärder vi behöver för att kunna förebygga sagda fenomen, säger Normann.
Då avser hon socialpolitiska åtgärder riktade till dem som drabbas av flera så kallade välfärdsbrister. De som löper störst risk att hamna i kriminalitet är i högstadieåldern. Men det behöver läggas in insatser redan tidigare, under lågstadiet allra senast, menar Normann.
Utsatta pojkar riskerar att rekryteras
Pojkar ur utsatta grupper är i riskzonen för att rekryteras till brottslighet, säger kriminologen.
De kommer ofta från grupper som upplever både fattigdom i familjen, problem med skolgången, annan välfärdsbrist i familjen i generationer och en hel del av dem har utländsk bakgrund.
– Det här accentuerar ofta de andra problemen, i och med att vi inte är särskilt bra på att ta vara på dem som har flyttat hit från andra länder, säger Normann.
När man talar om pojkar så är det bra att komma ihåg att ungdomen är den mest brottsaktiva tiden i en människas liv. De flesta som begår brott gör det när de är under 20 år, till och med under 18. Utmaningen är att bland dem urskilja vilka vi ska oroa oss för, menar Normann.
Vi vet att de flesta med invandrarbakgrund, alla med frånskilda föräldrar, alla som växer upp i fattigdom och alla med neuropsykiatriska störningar inte blir kriminella.
– Ungas välfärd i ett perspektiv på fyrtio, femtio år har blivit bättre. Det finns mera service och vi har ett bättre barnskydd i dag, säger hon.
En eldsjäl kan rädda många
Eldsjälar och viktiga människor som finns i nästan alla lokalsamhällen enormt viktiga. De kanske står vid sidan om och kan vara till exempel frivilliga fotbollscoacher, diakoner eller ungdomsledare.
De vet vad som händer i deras område. De ser de unga, känner dem och många gånger även deras föräldrar. Deras betydelse kan vara enorm och det är något som det inte skulle vara så svårt att stärka genom att höra vad de vill ha, säger kriminologen.
– Det kan vara ett omklädningsrum, ett utrymme för att träffas eller det kan vara 50 pizzor på fredagarna. Det handlar inte om enorma summor.
Brottslighet handlar om att utnyttja samhället
Men brottsligheten i stort handlar om ekonomi och om hur man gör pengar i den här världen. Enligt Normann är brott bara en kapitalistisk form för att utnyttja samhället och de möjligheter som finns.
– Det kan handla om knark, det kan handla om social- och hälsovårdsservice, skattebedrägeri, bidragsbrott. Formerna är många och man kan tänka på det som företagsverksamhet. Om det är lönsamt så finns det någon som vill tjäna på det och då finns det också någon som vill beställa kriminella tjänster som sprängningar och utpressning, beskriver Normann.
Hennes exempel är människor som köper knark, trots att de vet att det finansierar och hör till organiserad brottslighet. Det är en verksamhet där man inte behöver bry sig om regler och därför är den så framgångsrik.
Kommuner måste höja beredskapen
Men den organiserade brottsligheten har också verksamhet inom lagens gränser. Det kan handla om ungdomshem, äldrevård, eller hälsovård som hör till en grå ekonomi. Då talar vi om en brottslighet som är svår att spåra.
Det kan drabba kommuner som ska konkurrensutsätta tjänster och där kostnaderna ska hållas så låga som möjligt. Det ger en direkt fördel till dem som erbjuder en service utan att följa alla lagar och regler som samhället har satt upp för sådan verksamhet.
Den stora faran med nätverksbrottslighet och organiserad brottslighet är att den infiltrerar det normala samhället, det vanliga samhället både genom företagsverksamhet, men också politik och rättsväsendet till exempel.
Se vart pengarna vi betalar rinner. Vilka är ägarna och betalar de skatt?
Maria Normann
– Då pratar vi om mutor, otillåten påverkan och infiltration i till exempel kommunfullmäktige, men också i andra beslutsfattande organ och inom rättsväsendets olika myndigheter. Det ser vi i Sverige och det är vi ju inte helt fria från i Finland heller, säger Normann.
Hon menar att kommunerna måste utöka sitt kunnande om ekonomisk brottslighet och uppföljning om vart skattebetalarnas pengar går. Det kanske inte alla kommuners ekonomiansvariga kan belastas med. Så här behövs hjälp från statligt håll och av polisen för att veta vad man ska titta efter.
Det gäller att se vart de pengar vi betalar rinner. Vilka är ägarna och betalar de skatt?
– Här tänker jag att flera kommuner skulle kunna gå ihop eller att vi skulle ha någon slags register för vilka företag som överlag betalar skatt i Finland och som har tydliga och genomskinliga ägarförhållanden, säger Normann.