Regeringen vill skärpa straffen för gängbrottslighet. Enligt ett nytt förslag ska bland annat förnedring kunna vara straffbart. Förnedrar du någon i samband med ett brott eller filmar och sprider förnedring kan det i framtiden leda till straff.
I förslaget finns också definitioner på vad som de facto ska räknas som gängkriminalitet vilket ska göra det lättare att komma åt fenomenet. Att använda barn under 15 år till brottslig verksamhet ska också leda till strängare straff.
Svenska folkpartiets Eva Biaudet är vice ordförande i lagutskottet. Hon säger att strafflagen är en stor helhet men är inte helt säker på att förändringarna behövs.
– Det här är ju en del av regeringsprogrammet, säger Biaudet.
Mycket av förändringarna strävar till att få bort unga personer från brottslighet. Bland annat vill man ha hårdare straff för att uppvigla barn till kriminella handlingar. Även definitionen på gängkriminalitet görs klarare.
– Det har inte alltid varit så lätt att visa att någon är del av ett gäng och att man i just den funktionen gör brott, säger Biaudet.
Samtidigt önskar hon själv att fokus mer skulle ligga på att försöka bryta ett kriminellt mönster innan det börjar gå illa. Hon nämner ankarverksamhet och samarbete mellan socialtjänsterna och polisen som förebyggande åtgärder. Ankarverksamhet är ett multiprofessionellt arbete som ska förebygga brott och öka ungas välbefinnande.
Inom kriminalpolitisk forskning har man kommit fram till att strängare straff inte hindrar unga från att begå brott.
– Man ska nog ha en känsla av att ställas till svars för brott, också unga personer. Men sedan måste man också ta itu med det som ligger bakom, säger Biaudet.
Själv ser hon inte att regeringsprogrammets mål om strängare straff är enbart välkommet.
Nya brott behöver nya straff
Juho Eerola (Sannf) som är ordförande för lagutskottet säger att förändringarna i strafflagen bottnar i exempel från våra grannländer, Sverige och Danmark.
– Där har man dragit in i situationer där nya slag av ungdomsgäng har tagit över narkotikahandeln, säger Eerola.
Han lyfter fram förnedringen som ett exempel på ett nytt sorts brott som kräver nya straff. Det kan bland annat handla om att klippa av håret på kvinnor eller filma en förnedring och lägga ut det på sociala medier.
Det är inte en ny form av brott men det har ändrat karaktär, menar Eerola.
– Det har nog inte funnits i samma utsträckning och vi måste agera i tiden. När det kommer nya former av kriminalitet behöver vi svara på det med lagstiftning, säger Eerola.
Unga agerar impulsivt
Enligt forskning fungerar strängare straff inte förebyggande. Därför ser Eva Biaudet att det är viktigt med andra skrivningar i regeringsprogrammet, främst de som gäller den preventiva sidan.
– Det är viktigt att man jobbar med utsatthet och segregation, och mot hatprat och rasism, säger Biaudet.
En ändring av strafflagen och strängare straff skickar en slags signal att det är allvarligt med ungdomskriminalitet och kriminalitet överhuvudtaget.
– Men för att få slut på våldet krävs det många andra åtgärder, säger Biaudet.
Hon nämner olika myndigheter som samarbetar kring preventiv verksamhet för unga som riskerar att begå, eller har begått, brott. Biaudet tror att det är viktigare att minska själva brotten än höja straffen.
– Unga personer har en benägenhet att inte tänka så långt framåt när de begår de här brotten, de kanske inte har en kalkylerad tanke bakom utan det är mer impulsivt. Då kan det finnas andra saker [än strängare straff] som påverkar mer, säger Biaudet.
Förebygg, förebygg, förebygg
– Jag ser var viljan till förnyelse kommer ifrån, men jag skriver verkligen inte under hur man närmar sig ämnet.
Det säger oppositionsledamoten Jessi Jokelainen (VF). Hon håller med Eva Biaudet om att det krävs mer förebyggande åtgärder och säger också att det inte finns vetenskapliga bevis på att hårdare straff minskar brottsligheten.
Gör vi tillräckligt i Finland för att förebygga ungdomskriminalitet?
– Verkligen inte. För tillfället saknar vi helt tillräckliga förebyggande åtgärder och det hjälper verkligen inte till att regeringen inte finansierar den offentliga social- och hälsovården tillräckligt mycket. Därtill har man skurit från organisationer som jobbar med förebyggande verksamhet, som har haft en stor roll i att stödja våra offentliga tjänster.
Jokelainen säger att den samhälleliga debatten om gängkriminalitet är tillspetsad. Hon ser till och med att det finns helt obefogad rädsla och att det lätt kan leda till att poliser och andra instanser börjar kontrollera människor utifrån etnicitet.
– Meningen är inte att förminska problemen vi har med unga personer, det är ett äkta bekymmer vart gängbildningen kan leda om vi inte hittar tillräckligt effektiva verktyg, säger Jokelainen.
Själv anser hon att det hela är en fråga om pengar. Istället för nödlösningar, som hon anser att den nya strafflagen nu blir, behöver vi resurserna till förebyggande arbete.
Straff för dem som redan dragits in
Också Juho Eerola håller med om att straff inte ska vara det enda medlet för att motverka ungdomskriminalitet. Han nämner förebyggande verksamhet som till exempel ungas hobbyer.
– En gammal konst är att bra hobbyer håller unga borta från ofog, säger Eerola.
Det behövs så kallade mjuka former av förebyggande arbete för att motverka att unga dras in i kriminalitet. Eerola säger att det ändå behövs straff för dem som redan dragits in i gängvärlden och kriminaliteten.
Det finns undersökningar som visar att hårdare straff inte korrelerar med mängden brott, hur ser du på det?
– En del människor säger att hårdare straff inte minskar på brottsligheten, men sedan när det gäller rasism- eller sexualbrott vill de här samma människorna nog ha hårdare straff för förövaren. Själv ser jag inte att de här två är beroende av varandra, säger Eerola.
– Jag ser väldigt tydligt att även om kriminaliteten inte skulle minska med strängare straff så är i alla fall dessa personer borta från möjligheten att begå brott.
Eerola säger att det ur offrets synpunkt är viktigt att förövarna och förnedrarna får sitt straff.
Förnyelsen av strafflagen väntas träda i kraft under våren.