På måndag morgon uppmanades anställda på USA:s biståndsmyndighet USAID att stanna hemma tillsvidare. De ska inte visa sig på myndighetens högkvarter i Washington DC, enligt de e-postmeddelanden de fått.
Anställda vid biståndsmyndigheten uppger att över 600 av dem också blev utlåsta ur USAID:s datasystem natten till måndagen.
Under helgen togs två av USAID:s främsta säkerhetschefer ur tjänst. De hade då vägrat Doge-företrädare tillgång till hemligstämplat material.
Doge är den organisation eller byrå som leds av techmiljardären Elon Musk och som av president Donald Trump fått i uppdrag att effektivisera de federala myndigheterna.
USAID har letts av en bunt radikala dårar
Donald Trump, USA:s president
Tidigt på måndagen sa Musk i en liveintervju på X att han och Trump är överens om att USAID ska stängas.
– Det har blivit uppenbart att USAID inte bara är ett äpple med en mask i sig. Det är ett maskbo. Man måste göra sig av med hela härvan. Det går inte att reparera. Vi stänger ner det, sa Musk.
I en intervju på söndag kväll sa Trump själv att USAID ”letts av en bunt radikala dårar” som Trumpadministrationen nu ska göra sig av med.
Världens största biståndsgivare
Redan tidigare har företrädare för Trumpadministrationen sagt att USAID kommer att krympas ner och slås samman med det amerikanska utrikesministeriet.
USAID har cirka 10 000 anställda och är världens största enskilda biståndsgivare. Över 40 procent av allt humanitärt bistånd som FN registrerade i fjol kom från USAID.
Trump och Musk är missnöjda både med summorna och med biståndsmålen. De anser att USAID har en liberal, ”woke”-agenda.
Trump kan klara av att skrota USAID
– När det gäller just USAID så är det en myndighet som är instiftad av kongressen och får pengar direkt från kongressen, så där inträder en litet speciell omständighet för Trump. Kongressen kan ha synpunkter på det, säger Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
– Men förmodligen kommer han att driva det hårt och han kan få med sig kongressen. Om USAID införs under utrikesministeriet så sorterar ju ministeriet sedan under presidenten.
Blanck påpekar att de flesta myndigheter i USA sorterar direkt under presidenten och där har presidenten mycket stor makt både vad gäller organisation och vilka pengar de får.
Enligt Blanck är det alltså fullt möjligt att Trump och Musk lyckas krympa det amerikanska biståndet rejält och skrota USAID i den form som myndigheten fungerar nu.
Det är ett guldläge för Trump just nu
Dag Blanck, professor i nordamerikastudier
– Vad som kan hända är att det kommer att bli väldigt starka protester. Det kan också utmanas juridiskt och det här kan bli en sak för domstolarna.
Blanck påpekar att alla de försök som Trump nu gör för att stärka sin makt över federala myndigheter kan komma att prövas av domstolar. I sista hand kommer USA:s högsta domstol sannolikt att få ta ställning till försöken. Domstolen har konservativ majoritet efter att Trump själv fått utnämna tre av domarna.
– Högsta domstolen har varit sympatiskt inställd till honom i flera utslag och han har ju en majoritet i kongressen. Det är ett guldläge just nu för Trump att försöka åstadkomma de här förändringarna.
Domstolarna kommer att få ta ställning till Musks roll
En fråga som antagligen också kommer att hamna hos domstolarna är Doge-organisationens roll, det vill säga Musks effektiviseringsbyrå och dess makt.
– Doge är alltså inte något ministerium. Det är en organisation som leds av Elon Musk för att effektivisera den federala regeringen och som presidenten har gett stöd till genom en så kallad exekutiv order, säger Blanck.
Organisationens juridiska ställning är oklar. Doge har kommit in på olika myndigheter och krävt information, trots att det är oklart vilken rätt organisationen har till det.
Enligt Blanck har Doge ändå lyckats få information och lyckats installera personer på olika myndigheter åtminstone nu till en början, men organisationen kommer med största sannolikhet att synas i sömmarna av domstolsväsendet.
Inom FBI förbereds massuppsägningar under veckan
På den federala polisen FBI befarar hundratals anställda att de kan få sparken den här veckan.
Det handlar speciellt om anställda som arbetat med olika utredningar som berört Trump. Det samma gäller anställda inom justitieministeriet.
Presidenten styr över FBI och justitieministeriet så Trump har den slutgiltiga makten över dem och kan alltså sparka och tillsätta anställda där.
– Samtidigt är det så att när man är anställd av FBI eller av justitiedepartementet så finns det ett antal tjänster där som ska vara opolitiska och där man ska ha ett visst mått av självständighet och stå fri från den politiska makten. Det finns det en väldigt stark uppfattning om, säger Blanck.
Men vad Trump har velat göra är att utöka antalet tjänster som är direkt politiskt tillsatta. Det är ett sätt att utöka presidentens makt.
– Han säger att de gör ett dåligt jobb, men det är också att de inte är lojala med presidenten. Det är lojaliteten som är absolut viktigast för Trump och när man är illojal, eller går emot honom, då kan det bli konsekvenser och det ser vi nu här. Han försöker rensa ut och avskeda vad han uppfattar som fiender, säger Blanck.
Trump har alltså också den makt som krävs för att avskeda många av dem.
Kan Trump nedmontera USA:s demokrati?
Det pågår en stor diskussion om risken för att Trump skulle kunna nedmontera den amerikanska demokratin under sin nu inledda presidentperiod. Det finns många som oroar sig för att den amerikanska demokratin är skakig just nu.
– Här i Sverige finns ett institut vid Göteborgs universitet som heter V-Dem och som studerar demokratiutveckling. Dess chef Staffan Lindberg sa i en intervju att han inte tror att den amerikanska demokratin kan överleva fyra år med Donald Trump. Det var ju ett exceptionellt uttalande faktiskt, säger Blanck.
Enligt Blanck finns många amerikanska statsvetare som säger att demokratins skyddsvallar har underminerats på ett allvarligt sätt. Det är alltså en sorts överenskommelser som vi har om hur saker och ting ska fungera, men som inte finns reglerade i konstitutionen.
– Man kan nu göra saker, uttala sig och handla på ett sätt som var otänkbart tidigare, påpekar Blanck.
För många var stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021, och att Trump i riksrätt frikändes från ansvar, tecken på att demokratins skyddsvallar är på väg att rämna, menar Blanck.
– Sen finns det de som menar att det är allvarligt, men att de amerikanska institutionerna är så robusta att de kommer att hålla, säger Blanck.
– Det är svårt att göra en direkt förutsägelse, det får vi se hur det ser ut när Donald Trump lämnar Vita huset, tillägger han.
Källor: AP, Reuters