– Jag har tänkt på det där. För mig är gemenskapen viktig, både den mellan kollegerna och barnen. Man måste komma bra överens med dem man jobbar med.
Det säger Anna von Hertzen, om vad hon tycker är viktigt när hon en dag är utexaminerad och ska söka jobb på ett daghem. Hon studerar till lärare inom småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet.
Bristen på behöriga lärare på daghemmen är stor i huvudstadsregionen, och det betyder att de som har utbildningen mer eller mindre kan välja och vraka när de söker jobb.
Så vad spelar in när man väljer arbetsplats? Anna Skogström, också studerande, håller med om att gemenskapen och stämningen på arbetsplatsen är viktig.
– Det blir roligare för mig att jobba, och den goda stämningen sprids också till barnen.
Anna von Hertzen berättar att hon under praktikperioder på daghem har skapat sig en uppfattning om vad som är viktigt för henne.
– Det ska finnas bra lokaler som inte är för små och trånga. Men jag är också emot för stora utrymmen med stora grupper.
Professorn: ”På ett sådant här daghem trivs personalen”
Det finns forskning kring vad som gör ett daghem till en trivsam arbetsplats, där personal gärna stannar kvar.
– Det handlar väldigt mycket om att man känner sig som en uppskattad medlem av teamet. Det är också viktigt att man känner att man får vara med och fatta beslut.
Det säger Mirjam Kalland, som är professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet.
Hon berättar att hennes forskningsteam är det första i världen som inom småbarnspedagogik har identifierat något som kallas etisk stress.
– Det är en känsla som personalen får då de upplever att de inte kan göra sitt jobb enligt sin utbildning, eller på det sätt som är bäst för barnen.
Kalland säger att icke-fungerande team och icke-fungerande ledarskap kan leda till att den etiska stressen blir stor.
– Det kan leda till snabba och starka psykiska förändringar. Man blir utmattad och trött, och önskar byta bransch. Man känner sig dålig.
Kalland rekommenderar de städer som har brist på personal att se till att anställa tillräckligt med annan, assisterande personal. Hon nämner daghemsbiträden med en fast anställning, och kanslipersonal.
– Då kan de som har lärarutbildningen eller är barnskötare koncentrera sig på att göra det jobb de är bäst på.
Helsingfors: ”Vi ger bra förmåner”
Det är nu under början av året som många tjänster för lärare inom småbarnspedagogik och barnskötare lediganslås.
Vad gör städerna då för att locka de dyrbara behöriga lärarna inom småbarnspedagogik till daghemmen i just sin stad?
Jenni Tirronen är chef för småbarnspedagogiken inom Helsingfors stad. Helsingfors har, som den folkrikaste staden, de flesta lediga tjänsterna. Cirka 40 ordinarie befattningar finns att söka.
– Vi har en konkurrenskraftig grundlön, det finns möjligheter till premieringar, och vi erbjuder värdefulla personalförmåner, räknar Tirronen upp.
Hon nämner att staden också belönar nyanställda lärare och barnskötare i ordinarie tjänst med en premie på 2000 euro. De nyutexaminerade har också tillgång till mentorsgrupper.
Tirronen berättar att staden i februari startar en rekryteringskampanj, där man marknadsför Helsingfors som arbetsgivare.
– Jag vill inte uttrycka det som att städerna tävlar med varandra. Men visst är det så att kommunerna i huvudstadsregionen försöker rekrytera de få som varje år utexamineras.
Esbo: ”Viktigast att man trivs”
I Esbo, där man har lägst procent behöriga lärare inom småbarnspedagogik, erbjuder man ingen premie för nyanställda. Barbro Högström, som är direktör för svenska bildningstjänster i Esbo, säger att hon tror mera på att satsa på att de anställda trivs.
– Vi vill skapa en enhet dit alla vill komma, och där man kan trivas och utveckla sig. Det är ändå det som är viktigast i vardagen.
De öppna tjänsterna i Esbo marknadsförs på sociala medier, men Barbro Högström tror att informationen om hurdana de olika daghemmen är också sprids från person till person.
– Personalen pratar med varandra.
Högström vill, precis som Tirronen, inte uttrycka att städerna skulle tävla med varandra.
Sämst läge i Esbo, bäst i Grankulla
En rundfrågning visar att Esbo har den största andelen icke behöriga lärare inom småbarnspedagogik. Bara 36 procent är behöriga. Läget var det samma för ett år sedan.
Helsingfors senaste siffror från september 2024 visar att 59 procent av lärarna inom småbarnspedagogiken var behöriga. En förbättring har skett, för vid samma tidpunkt året innan var bara 47 procent behöriga.
I Vanda är 55 procent behöriga, jämfört med 54 procent året innan.
I Grankulla är 75 procent av lärarna inom småbarnspedagogik behöriga, och i Kyrkslätt 71 procent. Läget har förbättrats i de städerna och kommunerna jämfört med året innan. År 2023 var siffrorna 69 respektive 62 procent.
”Om man är utbränd spelar lönen inte så stor roll”
Vad tycker de två studerande, Anna von Hertzen och Anna Skogström, att borde göras för att flera skulle söka sig till branschen? Faktum är att utbildningen inom Helsingfors universitet får in färre sökande än det finns platser.
– En löneförhöjning skulle säkert påverka mest, säger Anna von Hertzen.
Anna Skogström håller med. Men för att lärarna ska trivas i branschen tror hon inte att det räcker.
– Om man är utbränd spelar lönen kanske inte så stor roll. En annan viktig sak skulle vara mindre barngrupper. Om det finns tillräckligt med vuxna skulle folk säkert orka bättre.
Hur skulle du lösa bristen på lärare inom småbarnspedagogik? Diskutera i kommentarsfältet!