Start

”Man vänjer sig vid dickpics men inte är de trevliga” – tre gymnasieelever berättar

Dickpics och dataskräp är vardag på sociala medier, berättar gymnasie­studerande vi pratat med. I artikeln kan du också ställa frågor till polisen Michela Söderström och webb- och spelutvecklaren Alexander Granholm.

två flickor och en pojke i gymnasiåldern.
Emma Karmanheimo, Cian Breen och Sophie Törnqvist är vana att navigera tryggt på sociala medier. Bild: Camilla Andelin / Yle

Sophie Törnqvist, Emma Karmanheimo och Cian Breen är alla studerande i Borgå Gymnasium. De använder aktivt sociala medier varje dag.

Snapchat, Tiktok, Instagram och Youtube är de mest frekvent använda apparna. Alla tre har också ett Facebookkonto, men där kollar de bara vad andra lägger ut.

– På Facebook ser jag vad min mamma postar, och jag är med i en grupp för min hemby där det informeras om en varg som rört sig i trakterna, säger Sophie Törnqvist.

Suspekta förfrågningar och begäran om pengar är vardag

De känner sig alla rätt så säkra när det gäller att röra sig på de olika sociala medierna, men säger att de med jämna mellanrum stöter på märkligheter.

De nämner vänförfrågningar från vilt främmande personer, att hamna in på sexuellt laddade sidor och att de kan få begäran om pengar.

– Om jag känner mig osäker eller obekväm på någon sida jag hamnat på, stänger jag bara den, säger Cian Breen.

Han tillägger också att det verkar vara vanligare för flickor att få suspekta förfrågningar än för pojkar.

En bild av en man som fotar ner i sina boxershorts, med en mobiltelefon.
Att folk tar en bild på sitt könsorgan och skickar den till bekanta och obekanta har blivit vardag på sociala medier. Bild: Lisa F. Young / Alamy

Både Sophie Törnqvist och Emma Karmanheimo berättar att de flera gånger fått dickpics på till exempel Snapchat.

– Då tar jag bort bilderna, blockar personen i fråga och rapportera kontot till administratörerna, säger Karmanheimo.

Törnqvist säger att man blir van vid att det kommer dickpics, men att det absolut inte känns trevligt att få dem.

Karmanheimo konstaterar att bilderna inte på något sätt rubbar henne, men att de känns otrevliga.

Breen har också fått dickpics. Han berättar att det handlar om fejkkonton och robotar som skickar ut bilderna, eftersom det alltid kommer samma bilder.

”Mina föräldrar har förberett mig bra för att röra mig på internet”

Emma Karmanheimo, Sophie Törnqvist och Cian Breen är alla överens om att man ska vara försiktig på sociala medier och undvika att ge ut information om sig själv.

De säger att de är kritiska till vem de godkänner som följare. De lägger inte ut sitt telefonnummer eller uppgifter om var de bor.

Karmanheimo tackar sina föräldrar för att de berättat om riskerna på sociala medier, att det finns ”konstiga” människor där och att man ska behålla sin integritet.

Törnqvist berättar att hon som yngre alltid hade tidsgränser för att vara på datorn eller telefonen.

– Mina föräldrar följde ofta med vad jag gjorde på min skärm och checkade min telefon nu och då. De har förberett mig bra för hur jag ska röra mig på internet, säger hon.

ikoner på olika sociala medier.
För många unga är de sociala medierna de viktigaste kommunikationskanalerna. Bild: Markus Mainka

Också Breen säger att hans föräldrar informerade honom då han började röra sig på internet och sociala medier.

Alla tre anser att man lär sig mycket av kompisar och bara genom att vara med på de olika medierna.

Nu då de är 16–17-åringar blandar sig föräldrarna inte längre sig i hur de rör sig på sociala medier – annat än att de kollar vad barnen lägger ut på Facebook och Instagram.

– Min mamma och jag brukar dela roliga reels till varandra, säger Karmanheimo.

”Sugar daddy” erbjuder 5 000 euro i veckan

Det varnas allmänt om begäran om pengar. Inte heller de unga kommer undan det här.

Breen fick en gång ett meddelande av en som påstod sig vara Cristiano Ronaldo, och han begärde 500 euro för att komma hem till Spanien.

Karmanheimo i sin tur berättar om sugar daddys som till exempel kan erbjuda 5 000 euro i veckan om man vill diskutera med dem regelbundet.

Karmanheimo, Törnqvist och Breen tycker att censuren fungerar alldeles okej på de olika apparna.

De ger som exempel Instagram där man inte får publicera nakenhet, våld eller fula sår.

På Youtube censureras videor som har mycket svordomar.

På Tiktok strävas det efter att allt som publiceras är barnvänligt.

– Det går ju bra att anmäla sådant som man tycker att borde tas bort, men som appens egen censur inte noterat, säger Karmanheimo.

många personer står i ring med sina mobiler i handen.
De unga lär sig vett och etikett på sociala medier genom att prata med sina kompisar.

”Jag borde minska min tid på sociala medier”

Cian Breen och Sophia Törnqvist tycker att de hänger alltför mycket på sociala medier varje dag.

– För mig går det lätt minst fyra timmar per dag, och det är för mycket, säger Breen.

Törnqvist suckar och säger att hon är i samma båt. Hon tycker att en timme om dagen borde räcka. Hon har tagit i bruk notifikationer på sin telefon, som med fem minuter mellanrum påminner henne om hur länge hon varit inne på olika sociala medier.

– Ibland tror jag inte mina ögon då jag ser att jag varit inne en och halv timme, säger Törnqvist.

Emma Karmanheimo berättar att hon har så mycket annat att göra utanför skoltiden, så för hennes del blir det en till två timmar per dag.

– Jag hänger mest på sociala medier för att diskutera med mina kompisar, och det har blivit min primära kommunikationskanal utöver att prata med dem ansikte mot ansikte, säger hon.