Inne eller ute på rasten? I de lägre klasserna är valet enkelt – alla måste ut.
Men samma regel gäller inte under grundskolans tre sista år, och rasten innehåller ofta tre ingredienser: vänner, mobilen och bänkar.
Så ser det också ut i Ekenäs högstadieskola. Här väljer de flesta eleverna att sitta inne under rasterna med näsorna fastklistrade vid sina skärmar.
Det finns ändå alternativ för dem som vill göra annat.
I gymnastiksalen ekar ljudet av studsande bollar och entusiastiska rop. Väneleverna håller i dagens rastaktivitet – brännboll.
Men en närmare titt avslöjar att det endast är pojkar som deltar i spelet. Flickornas frånvaro i gymnastiksalen speglar en större trend i många finländska skolor.
Enligt forskning rör sig flickor betydligt mindre under skoltid än pojkar. Medan pojkar spelar bollspel och deltar mer i fartfyllda lekar på raster, står och går flickor mer.
Svenska Yle har granskat skolgårdarna och rastverksamheten i närmare 160 svenskspråkiga grundskolor.
Vår granskning visar att skolgårdarna för de högre klasserna domineras av utrustning som intresserar pojkar. Basketkorgar, fotbollsmål och pingisbord är de vanligaste inslagen.
Så är fallet även i Ekenäs, där skolgården är utrustad med bollplaner, pingisbord, gungor och utegym.
Under dagens enda obligatoriska rast är det främst pojkar som är i rörelse på skolgården.
– Det kanske nog finns mera för pojkar att göra. Flickorna bara står, säger Denise Sjölund, som går i åttan.
Lykke Salminen, som går i sjunde klass, instämmer.
– Det är mest pojkar som spelar fotboll i rinken. Där brukar jag nästan aldrig se flickor. Det är nog sällsynt.
I videon nedan berättar flickorna i Ekenäs högstadieskola vad de brukar göra på rasten.
På frågan om vad flickorna vill ha på gården är svaret fler sittplatser.
Samtidigt har stillasittandet och tiden som barn tillbringar framför en skärm ökat.
Barn och unga ska röra på sig minst en timme per dag, men det gör endast en tredjedel av 7–15-åringarna. Särskilt flickor i högstadieåldern får allt sämre kondition.
Men en kommun sticker ut i statistiken: Larsmo. Här rör unga, också flickor, på sig mer än genomsnittet.
Rörelsecoach får fart på eleverna i Larsmo
I kommunens enda grundskola för de högre klasserna har man lyckats få eleverna att röra på sig under rasterna.
Nyckeln till framgången är en anställd skolcoach med fokus på att aktivera eleverna.
– Jag har mellan 200 och 220 elever i gympasalen varje dag. Mitt uppdrag är att se till att eleverna håller sig aktiva under rasten, säger rörelsecoachen Kristian Vikman.
I videon nedan kan du se hur det går till när Kristian Vikman drar rastaktiviteter för ungdomarna.
Jämfört med andra högstadier satsar Cronhjelmskolan ovanligt mycket på att aktivera sina elever. Enligt vår granskning har ingen annan skola så omfattande rastaktiviteter som här.
I gympasalen erbjuds olika aktiviteter varje rast, varje dag. Utbudet varierar från volleyboll och innebandy till dans och badminton.
För Alecia Finnäs i årskurs åtta är rastaktiviteterna ett bra sätt att motionera under skoldagen, särskilt när energinivån är lägre.
Hon deltar helst i volleyboll, basketboll och Just Dance. I Just Dance följer eleverna en dansinstruktör på skärmen och härmar rörelserna.
– Just Dance brukar vara bäst. Man kan ha kul och röra på sig samtidigt. Nästan hela mitt kompisgäng deltar, säger Finnäs.
Det enda Finnäs saknar på rasten är fler danstimmar.
– De skulle kunna ha Just Dance oftare. Nu är det bara en rast, en dag i veckan, säger hon.
Skolan har också tagit hänsyn till flickornas intressen genom att ordna aktiviteter enbart för dem. På torsdagar har flickorna till exempel egna futsalpass.
– Det är jättetrevligt om man har något att göra på rasterna. Det är också lugnare när det bara är tjejer, säger Milja Ahlö, som går i årskurs sju.
Skolcoachens framtid osäker
Rektor Idamari Johansson betonar vikten av att ha en vuxen som ser eleverna och hör på vad de vill göra under rasterna.
– Det talas mycket om ungas psykiska hälsa. Vi behöver kuratorer och psykologer, men i det förebyggande elevhälsoarbetet handlar det mycket om att det finns vuxna i skolan som gör olika saker med eleverna och som eleverna med låg tröskel kan vända sig till.
Rastaktiviteterna har haft en positiv inverkan på eleverna och stämningen i skolan.
– Delvis har det blivit lugnare i korridorerna. Minst 30 personer är i gympasalen varje rastoch borta från korridoren. De här 30 personerna har kanske ganska mycket energi, säger Johansson.
Rörelsecoachen Vikman instämmer.
– Lärarna har märkt att de som varit på aktiviteterna har ett helt annat fokus än de som bara varit på telefonen.
Rörelsecoachen är anställd med hjälp av projektpengar från regionförvaltningsverket. Men pengarna håller nu på att ta slut och coachens framtid på Cronhjelmskolan ser osäker ut.
– Efter det här året tar projektpengarna slut. Det är jättesynd med tanke på vilka goda resultat det här projektet har gett, säger Idamari Johansson.
Johansson hoppas ändå kunna hålla kvar Vikman och att anställningen ska fortsätta med kommunens medel.
– Det här är en verksamhet vi inte längre kan ta bort.
Forskaren tipsar: Så får man eleverna att röra på sig under rasten
Den enskilt viktigaste åtgärden skolorna kan vidta för att aktivera de äldre eleverna är att se över reglerna för rasterna, till exempel om eleverna måste gå ut och om de får använda mobilen.
Det säger Irinja Lounassalo och Terhi Huovinen vid Idrottsvetenskapliga fakulteten vid Jyväskylä universitet. De har forskat i hur elever i grundskolans högre klasser använder sin skolgård.
– Med hjälp av dessa regler kan vi påverka vad eleverna gör på rasterna och hur de beter sig där, säger Lounassalo.
Det finns många flickor som skulle vilja spela, men de vågar eller vill kanske inte
Terhi Huovinen
Enligt vår granskning behöver eleverna i de flesta grundskolor för de högre klasserna inte gå ut under rasten. Dessutom får eleverna i de flesta skolor använda mobilen under rasttiden.
Huovinen understryker vikten av att erbjuda aktiviteter som endast flickor kan delta i.
– Det finns många flickor som skulle vilja spela, men de vågar eller vill kanske inte delta när det är många pojkar på planen.
Särskilt flickor gynnas av natur på skolgården. Enligt forskning motiverar träd och planteringar dem att delta i fysiska aktiviteter.
Om flickorna föredrar att promenera framför ansträngande fysisk aktivitet kan man göra det mer attraktivt, påpekar Huovinen.
– För flickor kan man skapa en attraktiv miljö med stigar och varierad terräng. Det ger dem möjlighet att promenera och prata ostört med en vän, samtidigt som de får motion. Små åtgärder kan göra stor skillnad.