Samernas nationaldag är gemensam för alla samer oavsett om de bor i Sverige, Norge, Finland eller Ryssland.
Det är en dag som vanligen uppmärksammas med aktiviteter och kulturarrangemang. Samerådets femtonde samekonferens beslutade 1992 i Helsingfors att samernas gemensamma nationaldag skall vara den 6 februari.
Ture Laiti är sameaktivist och människorättsaktivist för urfolksrättigheter. Laiti är glad och stolt att ha en nationaldag att uppmärksamma trots att han ofta firar den i arbetets tecken.
– Det är människorättsfrågor med urfolksrättigheter i Finland som det arbetas med och jag anser att så länge sådana frågor är aktiva i samhället så bör man använda så mycket tid som möjligt att arbeta med dem, säger Laiti.
Laiti är glad med den uppmärksamhet samerna får i samband med nationaldagen men samtidigt får samefrågor inte tillräckligt med uppmärksamhet resten av året.
– Utanför nationaldagen så får samer kanske inte så mycket positiv uppmärksamhet i samhället, säger Laiti. Dels ger dagen oss ett sätt att fira men samtidigt är den ett sätt för finländare att under en dag uppmärksamma oss för att resten av året inte bry sig så mycket om samiska rättigheter.
Sametingslagens dröjsmål väcker oro och frustration
Gruvdriften i landets norra delar och turismen och skogsbruket som skapar utmaningar för samerna är teman som vanligtvis dyker upp då samerna ser på sin framtid.
Men en stor fråga enligt Laiti är sametingslagens omarbetning som skapar många frågor och stor frustration.
– Vi talar om lagstiftning som ska förstärka sametingets autonomi och samernas inre demokrati som ett folk, säger Laiti. Men ärendet har bollats från regering till regering de senaste tolv åren utan att något egentligen har skett eller hänt med lagstiftningsarbetet.
Hur känns det?
– Jag är 23 år och hälften av mitt liv har sametingslagen varit på agendan utan att något har hänt, säger Laiti. Så det är enormt frustrerande.
Mycket har skett i samhället under de här åren betonar Laiti men vardagen har också polariserats.
– Samtidigt som partier som talar för mänskliga rättigheter har vunnit terräng och samiska frågor diskuteras flitigare så har också antisamisk retorik och systematiska hatkampanjer dykt upp, säger Laiti.
Enligt Laiti har den här sortens övertramp blivit vanligare.
Hur tar det sig uttryck?
– Exempelvis har samiska aktivisters kommentarsfält på sociala medier fyllts med rasistiska kommentarer, säger Laiti. Det kan också handla om mejl och ibland till och med personliga brev som rasistiskt beskriver vad skribenterna anser om samer och deras rättigheter.
Hur mycket känner du till om dagens samer? Kommentera gärna i kommentarsfältet.