– Utmaningen var enorm. Både omfattningen och varaktigheten var något vi inte sett tidigare.
Det slår Jonathan Suk fast genast i början av intervjun om coronapandemin.
Suk är beredskapsansvarig vid Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, vars verksamhet de senaste åren väldigt mycket handlat om att utvärdera coronapandemin och hur Europas olika länder hanterade den.
Covid-19 har lärt ECDC mycket om hur pandemier ska hanteras i framtiden. Det har gjorts rapporter om munskydd, om skolstängningar, om distansarbete och om informationsgången.
Klara beslutsprocesser är svåra att utarbeta mitt under en kris
Jonathan Suk
Flera av slutsatserna har också andra undersökningar kommit fram till under de fem år som gått sedan coronapandemin.
Det avgjort viktigaste för att hejda en viruspandemi är förstås att få igång en vaccintäckning.
En annan viktig lektion är att det måste finnas pandemiplaner, med en klar ordergång och också system för övervakning av smittspridning.
– Vårt fokus är att etablera pandemiberedskapsplaner och klara beslutsprocesser. Sådant är svårt att utarbeta mitt under en kris.
För att kunna skydda de sköraste måste samhällena vara förberedda redan före smittspridningen slår till. Den grundläggande hälsovården måste vara i skick, liksom lagstiftning för beredskap.
Men så var ju en del åtgärder ganska dramatiska
Jonathan Suk
Och smittskyddsåtgärderna då?
– Vi vet att åtgärderna för att hålla social distans fungerade. Utmaningen är att veta vilka enskilda åtgärder som fungerade bäst. Många åtgärder infördes ju samtidigt, säger Suk.
Allmänt ser ECDC ändå en tydlig trend:
– Ju strängare åtgärd, desto större effekt, självklart, säger Suk.
– Men så var ju en del åtgärder ganska dramatiska. Nedstängningar av arbetsplatser och order om att hållas hemma, till exempel.
Olika utgångslägen för olika länder
Jämförelsen av hur effektiva olika åtgärder var försvåras också av att länder hade så olika utgångslägen redan före pandemin. Medborgare i olika länder i Europa hade olika myndighetstilltro, men också olika demografi och olika lägen inom vården och äldreomsorgen.
– I vissa länder finns det mycket långvård, i andra tenderar äldre att bo mer hemma, säger Suk.
Ländernas beredskapsnivå och juridiska strukturer för att kunna genomföra åtgärder under pandemin varierade också. Också arbetsmarknadens uppbyggnad och socialskyddet spelar roll: I en del länder hade arbetstagare större möjlighet att bli hemma när de var sjuka.
Att många länder skär ner inom vården oroar
Viktigast enligt Suk är att samhällena har ett motståndskraftigt sjukvårdssystem. Beredskapsplanerna behöver dessutom engagera många olika sektorer i samhället.
Också här har pandemin lärt de europeiska myndigheterna mycket – men samtidigt har det ekonomiska läget gjort att många regeringar skär ner, och många länder nu har ett sjukvårdssystem som är än mer belastat än för några år sedan.
– Vi behöver fokusera på sjukvårdssystemets motståndskraft mer generellt, säger Suk.
Åtgärder i kraft tills vaccinet kommer
I utvärderingarna efter covid-19 har ECDC försökt beakta balansen mellan pandemiåtgärdernas positiva effekter och de negativa. Till exempel: vad är nyttan med att isoleringen minskar på smittspridningen, jämfört med att den också riskerar försämra mental hälsa och höja risk för våld i hemmen?
En viktig aspekt är att hitta åtgärder som befolkningen orkar följa, men som heller inte behöver vara i kraft för länge. Om vaccin kan utvecklas så snabbt som senast behöver effektiva åtgärder vara i kraft i sex till nio månader tills vaccineringen är igång. Med vaccin på plats är minskning av smittspridning i samhället inte längre av lika hög prioritet eftersom skyddet mot allvarlig sjukdom ökar.
Är Europa mer förberett för en pandemi i dag än vad vi var för fem år sedan?
– Jag tror att varje land i EU och i Europa har lärt sig mycket från COVID-19-pandemin, säger Suk.
Han påpekar ändå att ECDC visserligen ger rekommendationer, men att beredskapsplanerna måste utarbetas på lokal nivå. Det är lokala myndigheter och beslutsfattare som känner sitt lands kultur bäst, och därför vet vilken typ av åtgärder som folk är villiga att lyda.
– De flesta länder har granskat och bedömt lärdomarna från covid-19 när de uppdaterat sina pandemiberedskapsplaner. Ur det perspektivet är vi bättre förberedda i dag än för fem år sedan, säger Suk.
När det gäller risken för en ny allvarlig pandemi håller ECDC särskilt ögonen på virus som sprider sig bland djur. Med globaliseringen har virusens pandemipotential ökat kraftigt.
– Vi står inför många risker och vi står inför sjukvårdssystem som fortsättningsvis är under press. Vi har ett läge som kräver fortsatt uppmärksamhet och investeringar.
