Joakim Paasikivi är sedan sommaren pensionär från tjänsten som militär strateg vid Försvarshögskolan i Stockholm och titulerar sig numera senior geopolitisk rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.
På torsdag kväll gästade Paasikivi Kimitoön för att tala vid de lokala Lions-klubbarnas Ukrainakväll. En kväll då man ville uppmärksamma kriget i Ukraina och samla in medel för att stödja det krigsdrabbade landet.
USA:s utspel oroar
Sent på onsdagen stod det också klart att USA:s president Donald Trump hade kontaktat Rysslands ledare Vladimir Putin för att förhandla om fred i Ukraina, samt att den nya amerikanska försvarsministern Pete Hegseth besökt Bryssel och kommenterat Ukrainas situation.
Utgående från det här konstaterar Joakim Paasikivi att världen är farligare i dag än igår.
Vad menar du med det Joakim Paasikivi?
– Jag syftar både på Trumps kontakter med Putin och att man nu börjar ge bort Ukraina ovanför Ukrainas huvud och inte minst ovanför våra, européers huvud. Att vi inte är en del i det här samtalet och en part i förhandlingen oroar.
– Samtidigt så sitter Pete Hegseth, den nya amerikanska försvarsministern, i Bryssel och säger att det är orealistiskt att Ukraina får tillbaks gränserna från 2014 och att de inte kommer med i Nato. Och så säger han också att USA inte är den främsta säkerhetsgaranten för europeisk säkerhet.
– Så här sätter man från amerikansk sida stor press på sina allierade och att vi ska gå upp till fem procent försvarsanslag. Men man ger bort allt från början till Ryssland, innan förhandlingarna har börjat. Det är en väldigt märklig affärsmodell och det är riktigt, riktigt farligt.
Vad menar du med att man ger bort allt till Ryssland? Varför reagerar du så starkt på utspelet om Ukrainas gräns?
– Det att den säkerhetsordning som vi har slagits för bokstavligt och bildligt sedan 1945 bryts, det vill säga FN-stadgan och den säkerhetsordning som säger att vi ska inte flytta gränser med våld. Att krig är en dålig idé.
– De verkar nu slå sönder de avtalen, Helsingforsöverenskommelsen från 1975 som kort sagt säger att små länder också får finnas. Det här maskineriet verkar vara i gungning.
”Ryssland provoceras av svaghet”
Menar du samtidigt att också Nato nu är i gungning?
– Ja, i förlängningen så blir det så. Det finns en rad olika fördelar med Nato redan innan artikel fem. Om USA nu inte skulle dra sig ur alliansen men vara tveksamma och inte vara solidariska, så finns det ändå stora vinster med Nato. Men Ryssland provoceras av svaghet och om Ryssland uppfattar att vi i Europa är svaga därför att vi inte har ett klart amerikanskt stöd, så ökar det risken för oss.
Hur stort hot är Ryssland mot Europa i dag?
– I dag så är Ryssland och ryssarna på marken inget hot, för de är nere i Ukraina och dör. Men dansk underrättelsetjänst säger, och här stämmer det väldigt bra med även andra öppna redovisningar från övriga europeiska underrättstjänster, att inom ett halvår så börjar ryssarna återfå sin förmåga när de har slutat kriga i Ukraina.
– Efter två år är de farliga för grannstaterna och efter fem år för hela Nato. Det förutsätter också att vi i Europa inte rustar upp i rask takt. Men här har det också visat sig att den europeiska upprustningen inte går i samma takt som den ryska upprustningen, vår upprustning går långsammare.
Om vi vänder blickarna mot Norden, hur ser du på vår upprustning och vår försvarsförmåga?
– I grund och botten kan vi säga att den nordiska försvarsförmågan är förhållandevis god. I synnerhet i luften. De nordiska flygvapnen är väldigt bra, särskilt när F-35 kommer till Finland, Norge och Danmark. Det tillsammans med upprustningen i Polen är en avsevärd styrka. Så försvarsförmågan är god. Men Ryssland är ett stort land och om de uppfattar att Norden står ensamt, ja då är vi väldigt utsatta.
Viktigt att hålla igång samhället
Hur ser du på det som pågår i Östersjön nu med bland annat skadade kablar?
– Det är en situation vi måste ta på allvar. Även om en svensk polisutredning nu senast kom fram till att det skett ett oavsiktligt kabelbrott, alltså att kabelbrottet berodde på dåligt sjömanskap, så verkar ju den marina expertisen tycka att det är osannolikt att det faktiskt är så. Det vill säga att det sker för många incidenter på havsbotten för att det lätt ska kunna förklaras bort med att det handlar om dåliga sjömän.
– Det här är någonting som vi måste följa upp och det är också del i ett hybridkrig från Ryssland där vi vet att de kommer med både informationskrigföring och cyberangrepp mot våra datasystem.
Hur ska vi finländare tänka just nu?
– Finland har ju en oerhört kompetent och stor försvarsmakt och också en god civil beredskap. Men den största samhällsinsatsen enskilda medborgare kan göra det är att fortsätta gå till jobbet eller gå till skolan - alltså hålla samhället igång.
Ett stabilt och tryggt samhälle har en god motståndskraft och bättre förutsättningar att försvara sig, menar Paasikivi.
