På måndagen lämnades en fullmäktigemotion in i S:t Karins om att staden frivilligt ska bli tvåspråkig. Motionen skrevs under av sju fullmäktigeledamöter från flera olika partier.
Det vore fördel för S:t Karins svenskspråkiga befolkning, lyder motionen. Enligt motionen vore det en fördel för hela regionen, med hänvisning till grannstäderna Pargas och Åbo som är tvåspråkiga.
Initiativet om att göra S:t Karins till en tvåspråkig stad var aktuell redan för tio år sedan. År 2015 var det SFP som kom med motionen, men partiet fick inget större understöd.
Då ansåg stadsstyrelsen att tvåspråkighet skulle kräva omfattande förändringar i den kommunala verksamheten, bland annat inom serviceutbudet, beslutsfattandet, kommunikationen och personalens språkkrav, och man beslutade enhälligt att S:t Karins inte skulle bli tvåspråkigt.
Andelen svenskspråkiga i S:t Karins ökar
Den svenskspråkiga befolkningen i S:t Karins fortsätter att öka, vilket också lyfts fram i motionen. I slutet av 2023 var antalet svenskspråkiga i S:t Karins 4,9 procent, och antalet har ökat under 2024.
Antalet svenskspråkiga i S:t Karins har ökat med ungefär en tredjedel, från 1 314 år 2013 till 1 785 år 2023.
Officiellt är en kommun tvåspråkig när 8 procent av invånarna eller då 3 000 invånare talar det andra inhemska språket som sitt modersmål.
En stad kan frivilligt ansöka om att få bli tvåspråkiga även om man har ett mindre antal. Bland annat Lojo har sedan 1997 frivilligt varit en tvåspråkig stad.
En tvåspråkig kommun ska bland annat betjäna invånare på både finska och svenska på lika grunder, och kommunens språk bestämmer språkkraven för de statliga myndigheter som hör till kommunen. Tvåspråkiga städer och kommuner ska också se till att texten på skyltar, trafikmärken och andra motsvarande vägvisare finns på finska och svenska.
Vad säger S:t Karinsborna?
Yle Åboland träffade S:t Karinsbor för att höra deras syn på initiativet om att staden skulle bli tvåspråkig?
Tony Hellström har inte funderat så mycket på om S:t Karins borde bli tvåspråkigt, men tycker att det vore en bra sak. Han konstaterar att antalet svenskspråkiga ökar i S:t Karins och att om det exempelvis skulle innebära att man skulle få ett svenskt högstadium till S:t Karins.
– Det är inte personligen så viktigt för mig att S:t Karins skulle vara tvåspråkigt. Vår familj är tvåspråkig, vi talar svenska och finska. Men det är klart att det skulle vara trevligare, konstaterar Hellström.
Hellström upplever att det märks att antalet svenskspråkiga har ökat i staden.
Maija Huhti är strängt emot att S:t Karins ska bli tvåspråkigt.
– Det kostar alldeles för mycket. S:t Karins lägger nu massvis med pengar på en hel del olika saker, vi måste fokusera på de sakerna vi nu investerar i och inte börja med nya projekt, konstaterar Huhti.
Huhti påpekar att det redan finns en svenskspråkig skola i S:t Karins.
– Men att bli helt tvåspråkiga orsakar för stora kostnader, säger Huhti.
Jånna Koivunen ser att det endast är en tidsfråga innan S:t Karins oberoende kommer att bli en tvåspråkig stad officiellt. Hon är själv svenskspråkig och det är viktigt för henne att få bo i en stad som är tvåspråkig.
– Det är i den riktningen vi är på väg. Den svenskspråkiga befolkningen i S:t Karins ökar hela tiden, så det är nog bara en tidsfråga, säger Koivunen.
Enligt Koivunen syns det att antalet svenskspråkiga har ökat speciellt i daghemmet och i förskolan, där gruppantalet har ökat mycket på flera år.
– Det är klart att det skulle kosta för staden, det kan man inte komma undan, men oberoende är det framför oss i något skede, konstaterar Koivunen.
Tom Viktors tycker att S:t Karins skulle kunna bli tvåspråkigt.
– Vi är så nära Pargas och skärgården, så jag tror det skulle vara en helt okej idé, säger Viktors. Han konstaterar att det förstås skulle kosta en hel del och att det är något man måste hålla i åtanke.
Att S:t Karins skulle bli tvåspråkigt skulle bland annat innebära att vägskyltarna skulle bli på svenska. Här tycker Viktors att man kan göra ett undantag.
– Gatuskyltarna skulle fortsättningsvis kunna vara på finska, men alla viktiga saker skulle kunna vara tvåspråkiga. Mindre viktiga grejer som gatuskyltarna kan man spara in pengar på, konstaterar Viktors.
Merja Nilsson hade inte hört om motionen och har inte funderat så mycket på saken.
– Kanske det skulle vara en bra sak, åtminstone har jag inget emot det, säger Nilsson. Hon ser inte förändringarna som stora hinder.
Nilsson tror att statusen som tvåspråkighet skulle kunna öka trivseln för de svenskspråkiga i staden.
Vad tycker du? Borde S:t Karins frivilligt bli en tvåspråkig stad? Kommentera!