Snatteriet ger köpmännen gråa hår: ”Vad är det med folk som inte kan skilja på ditt och mitt?”

En lapp på väggen i mataffären i Sjundeå upplyser skolelever om att de inte får ha med sig ryggsäcken i butiken. De flesta elever slänger lydigt i väg väskan innan de går in.

Många ryggsäckar ligger utspridda på golvet framför ett antal postskåp.
Högen av ryggsäckar vid ingången till matbutiken i Sjundeå växer sig i regel stor på eftermiddagarna efter att skolan slutat. Bild: Veronica Montén

Varje eftermiddag ligger alltså en hög med ryggsäckar slängda på golvet intill ingången till mataffären i Sjundeå station.

Det är ett sätt att minska på snattandet – även om det ingalunda enbart är skolelever som snattar.

En skylt med texten: Hej unga kund, kom ihåg att lämna ryggsäcken utanför butiken! Tack!
Unga kunder uppmanas att lämna ryggsäcken utanför butiken. Bild: Maria Wasström / Yle

Regeln att unga kunder ska lämna sina skolväskor vid dörren har redan funnits i Sjundeå i flera år och har visat sig fungera.

– Vi tar det säkra för det osäkra så att ingen ska lägga något i väskan, säger Nena Fors som jobbar i kassan i butiken.

Hon berättar att det tidigare förekom en hel del snatteri bland unga i butiken men att situationen nu har lugnat ner sig.

En kassör som arbetar vid en butikskassa.
Nena Fors tycker att de unga i regel sköter sig väldigt bra då de handlar i butiken i Sjundeå. Bild: Maria Wasström / Yle

Också i grannkommunen Ingå planerar man att införa en liknande regel men har ännu inte kommit till skott.

– Vi märker av snatteri dagligen, i viss mån, säger Kira Rönnblad som är enhetschef i mataffären i Ingå centrum.

Hon anser inte att Ingå är särskilt utsatt, snarare tvärtom, men att det ändå alldeles för ofta förekommer att personer tar saker utan att betala för sig.

Snatteri är väldigt vanligt och jag har på känn att det bara blir vanligare på grund av världsläget som vi lever i

Kira Rönnblad, enhetschef i Ingå

Rönnblad upplever att respekten för andras egendom ibland verkar vara som bortblåst.

– Om man tänker tillbaka på sin egen ungdom och barndom så hade man också en helt annan respekt mot andra och i synnerhet mot äldre, jämfört med hur det är i dagens läge, funderar Rönnblad.

Hennes uppfattning är att en del av de som snattar är unga men att det nog rör sig om en betydligt bredare grupp av människor.

En anställd i en livsmedelsbutik står framför en hylla med godispåsar.
Kira Rönnblad överväger att införa en regel där väskorna lämnas utanför dörren för att förhindra snatteri. Bild: Maria Wasström / Yle

Rönnblad känner till läget ganska bra eftersom vissa snattare tas på bar gärning.

– En del av dem är skolelever och ungdomar. Andra är äldre som antagligen har dålig ekonomi. Sen finns det ju de som får en kick av att göra det förbjudna. Och sen så finns det ligor som antagligen för godset utomlands till en andrahandsmarknad.

Ibland hittar personalen lämnade varor här och där på ett sätt som tyder på att personen plötsligt känt sig tvungen att lämna produkterna. Ganska ofta uppdagas också saldofel i kassorna, vilket tyder på att en snattare varit framme.

Polisen tillkallas

I de flesta fall tillkallas polisen då en person åker fast för snatteri.

– Är det frågan om ungdomar som vi första gången ertappar så brukar vi ge dem en möjlighet att själva kontakta sina föräldrar. Sedan diskuterar vi med föräldrarna och löser det den vägen. Om de inte är villiga till det så kommer polisen och reder ut det, berättar Rönnblad.

Hon önskar att fler föräldrar skulle diskutera med sina barn om vikten av att skilja på ditt och mitt.

– Mycket kommer nog hemifrån, säger Rönnblad.

Hon påminner om att det är bättre att diskutera i förebyggande syfte än när det redan uppstått en ond cirkel.

– Det är inte roligt som förälder om barnskyddet blir inblandat.

En välfylld sektion för drycker i en livsmedelsbutik, med en stor skylt som säger "DRYCKER" ovanför hyllorna.
Alkoholdrycker är ett vanligt byte för snattarna – men definitivt inte det enda. Bild: Maria Wasström / Yle

Hon anar sig till att många av de unga som snattar gör det till följd av grupptryck.

– Gängen fördummar, tyvärr.

Hon berättar också att butiken anlitat väktare för att förhindra snattandet.

– Vi i personalen är också själva väldigt alerta. Vi försöker alltid hålla det tredje ögat vaket, säger Rönnblad.

Köttbitar och vitaminburkar

Spontant kanske någon tror att det mest är godis och alkoholdrycker som snattas men faktum är att snatteriet gäller så gott som alla slags varor, berättar Rönnblad.

– Det är matvaror, godis, alkohol, bruksvaror – till och med vitaminer, säger Rönnblad.

Matias Wikholm ikädd en svart tröja med texten "Vartija Väktare" och en logotyp.
Väktaren Matias Wikholm säger att snatteri är betydligt vanligare än vad många tror. Bild: Maria Wasström / Yle

Inom säkerhetsbranschen har väktaren och serviceförmannen Matias Wikholm liknande erfarenheter som Kira Rönnblad.

Han säger att det igen blivit vanligare med väktare på plats i affärer – även om också de tekniska lösningarna i dag är vanligare än tidigare.

– Det finns mer kameror och alarmkappar som personalen kan trycka på för att tillkalla väktare. Dessutom har vi väktare på plats och distriktsväktare som kör omkring och besöker platser med jämna mellanrum, berättar Wikholm.

En väktare har inte samma rättigheter som en polis men väktaren kan förstås alltid kalla på polis om så behövs.

Förvaringsskåp för väskor

Wikholm tycker i princip att regeln att lämna väskorna utanför butiken är bra. Däremot föreslår han att butiksinnehavaren kunde erbjuda förvaringsskåp för väskorna.

– Absolut tror jag att det kunde minska på snattandet men i så fall kanske det borde finnas ett låsbart förvaringsskåp för dem.

Skyltar som uppmanar skolelever att lämna ryggsäckarna i vindfånget.
Flera butiker har infört regeln att ryggväskor ska lämnas i tamburen. Den här bilden är från en annan butik i Ingå där man också informerar kunderna om att det finns kamerövervakning och att alla butiksstölder anmäls till polisen. Bild: Maria Wasström / Yle

Problemet är givetvis att de som frivilligt lämnar ifrån sig sin väska antagligen inte är de som snattar. Och att uppmana endast unga att lämna ifrån sig väskan kan kännas lite ogint eftersom man vet att a) alla unga inte snattar, och b) också äldre personer snattar.

Wikholm lyfter fram att det bästa är om man lyckas förebygga snattandet.

– När det gäller unga så vet jag att vissa köpmän har varit i kontakt med skolorna och den vägen försökt påverka och också påminna om konsekvenserna, säger Wikholm.

Även om man är under 15 år kan man bli ersättningsskyldig och barnskyddet kan kopplas in. För dem som fyllt 15 år blir straffet oftast böter och dessutom gäller det förstås att ersätta produkterna.