Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) bekräftade på torsdagen det man tidigare spekulerat om, att Natos FLF-trupper, Forward Land Forces, kommer att stationeras i Sodankylä och Rovaniemi.
Tanken med trupperna, som ska bestå av andra Natoländers soldater, är att de regelbundet ska ha försvarsövningar i Finland. I en krissituation ska FLF-trupperna försvara Natos östgräns i Finland.
Vilka länder som kommer att vara med i FLF-trupperna uttalade sig Häkkänen inte om.
– Eftersom varje medlemsland i sista hand binder egna skattemedel och sin egen försvarsförmåga i den här verksamheten så är det också en känslig fråga, sa Häkkänen i Bryssel.
Han konstaterade att Finland kan vara nöjt med hur förhandlingarna inom Nato har förlöpt.
”I freden har Europa en viktig roll”
Försvarsministern kommenterade också USA:s president Donald Trumps uttalanden om sitt samtal med Rysslands president Vladimir Putin och vad de betyder för Ukraina.
– För Finland är det förstås en speciellt viktig fråga, även med tanke på historien, hur Europa sköter säkerhetsarrangemang i samband med ett sådant här krig: kommer Ryssland att belönas för sin användning av krigsmakt?
Enligt Häkkänen visade dagens möten i Bryssel att hur freden kommer att se ut är något som avgörs av USA och Europa tillsammans med Ukraina och Ryssland.
– I genomförandet och förverkligandet av freden har Europa sist och slutligen en viktig roll, sa han.
USA fokuserar på Kina
Antti Häkkänen träffade på torsdagen USA:s försvarsminister Pete Hegseth. Enligt Häkkänen talade de två ministrarna om gemensamma projekt men också om säkerhetssituationen i Europa, Ryssland och Arktis.
Häkkänen säger att den amerikanska försvarsministerns engagemang för Nato är starkt. USA vill ändå flytta tyngdpunkten i sitt försvar till att svara på Kinas upprustning i Indopacifiska regionen.
– Det betyder att fast amerikanerna är förbundna vid Nato och artikel fem, så måste länderna i Europa helt enkelt framöver och snabbt börja stärka sina egna försvarsmakter.
För Europas del gäller det att höja försvarsnivån så att USA ska kunna fokusera på Kinas ökade militära tyngd på andra sidan jordklotet, säger Häkkänen.
– De här två är gemensamma intressen och Europas uppgift är tydlig.
Mer pengar till försvaret
Häkkänen sa också på torsdagen att Finland ställer sig bakom kraven på höjda försvarsanslag inom Nato.
– Exakt vilken procentnivå det är frågan om klarnar sannolikt till försvarsministermötet i juni i enlighet med en bedömning av hot och behov, sa Häkkänen.
Natos generalsekreterare Mark Rutte sa i sin tur på torsdagen att Natoländerna kommer att behöva satsa mer än tre procent av bnp på det gemensamma försvaret.
Enligt Häkkänen gäller det nu för europeiska politiker och beslutsfattare att övertyga befolkningen om att Europa ”på allvar nu måste börja sätta mer resurser på försvaret” och att ”få något till stånd med pengarna”.
– De europeiska länderna gör mycket nu, men efter kalla kriget sänktes försvaret och det tar fem-tio år att höja det igen, säger Häkkänen.