Två tredjedelar av 16–24-åringarna i Finland känner sig ensamma regelbundet, visar årets ensambetsbarometer som Finlands Röda Kors låtit göra. Det här är en tydlig ökning sedan i fjol då andelen var knappt hälften.
Nästan tre femtedelar av befolkningen känner sig ensamma åtminstone ibland. Var fjärde av dem har känt sig ensamma i över fem år.
Unga vuxna upplever mest ensamhet, isolering och utanförskap, enligt Röda Korset. Var femte person i åldrarna 16–24 säger sig ha upplevt ensamhet i minst fem år.
”Det är en lång tid i en ung persons liv. Vi vet att långvarig ensamhet hos en ung person kan visa sig som inlärningssvårigheter och även öka risken för radikalisering och våld”, säger Finlands Röda Kors koordinator för social välfärd Maaret Alaranta i ett pressmeddelande.
”Vi har inte råd att förlora generationer till ensamhet”
Det finns ett tydligt samband mellan ensamhet och psykiska ohälsa, särskilt bland unga och låginkomsttagare. En befolkning som inte känner sig ensam är också mera kristålig, enligt Röda Korset.
”Vi har inte råd att förlora flera unga generationer till ensamheten eller åsidosätta dem i samhället. Med tanke på den övergripande säkerheten är det viktigt att vi inte tappar bort någon”, säger Alaranta.
Både psykisk hälsa och ekonomiska bekymmer orsakar ensamhet, visar barometern. Ju yngre person det är frågan om och ju mindre inkomster hen har, desto oftare upplever personen ensamhet.
”Psykisk ohälsa är ofta en faktor som leder till ensamhet, förutom att ensamheten i sig orsakar psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa som förklaring till den egna ensamheten framhävs i svaren från unga, unga vuxna och även personer som talar andra språk än de inhemska”, säger Kirsti Kuusterä, chef för Finlands Röda Kors enhet för välbefinnande och hälsa.
Dåliga erfarenheter av att söka hjälp
I barometern framkommer det också att många unga söker hjälp för sitt dåliga mående, men har dåliga erfarenheter av att söka hjälp.
”De skäms inte över sin ensamhet, men de är besvikna på den hjälp de fått”, säger Kirsti Kuusterä.
Kuusterä säger att terapigarantin för barn och unga är välkommen, men att den också måste genomföras i praktiken.
”Det räcker inte heller med bara den. Det behövs också platser med låg tröskel där unga kan få stöd och hitta sällskap. Det pågående spartalkot bör åtminstone inte stänga ungdomsgårdar eller andra avgiftsfria lokaler där de unga kan träffas.”
Terapigarantin innebär att barn och unga under 23 år ska få vissa mentalvårdstjänster inom en månad.