Analys: Trump gör exakt det han lovat – men utan en fredsplan

Trump vill framstå som världens bästa ”dealmaker”. Nu är han i desperat behov av att visa sina anhängare att han kan göra deals som gynnar USA, skriver USA-korrespondent Daniel Olin.

Donald Trump.
Trump har ingen egentlig plan för hur ett eventuellt fredsavtal kommer att se ut. Bild: Andrew Cballero-Reynolds / AFP
En profilbild av Daniel Olin i kostym.
Daniel OlinUSA-korrespondent

USA:s president Donald Trump vill göra upp om ett fredsavtal direkt med Rysslands president Vladimir Putin över huvudet på Ukraina, och även Europa för den delen.

När journalister pressade Trump om Ukrainas delaktighet konstaterade Trump kortfattat på torsdagen att Ukraina nog får en plats vid förhandlingsbordet. Frågan är om man kan lita på det.

Kom ihåg att Trump är i desperat behov att bevisa för sina väljare att han är den perfekta förhandlaren trots att han inte har en fredsplan.

Ni läste rätt. Trump har egentligen ingen plan. Det säger republikanen och tidigare Natoambassadören Kurt Volker.

Volker var USA:s Ukrainasändebud under Trumps första presidentperiod. I den nuvarande administrationen har han ingen roll, men nog goda kontakter till flera av nyckelpersonerna.

Kurt Volker i en talarstol.
Republikanen Kurt Volker har bland annat varit USA:s Natoambassadör och Ukrainasändebud. Bild: EPA-EFE/Inna Sokolovskaya

Istället för en direkt plan har Trumpadministrationen utformat en skiss till en plan som enligt Volker i stort sett utgår från tre punkter.

  1. Vapenvila, som innebär ett slut på dödandet.
  2. Avskräckning, för att förhindra att Putin attackerar på nytt.
  3. Fördela bördan. I klartext: Europa ska bära ansvaret för att skydda Ukraina i fortsättningen.

Tillsammans med några europeiska journalistkolleger satt jag på måndag hemma hos ambassadör Volker i Washington DC och diskuterade Trumps Ukrainapolitik.

Samtidigt packade Trumps nuvarande Ukrainasändebud general Keith Kellogg väskan för att åka till Europa för att tillsammans med de europeiska allierade diskutera de nämnda ramarna för en fredsplan.

Keith Kellogg på presstillfälle.
General Keith Kellogg är Trumps sändebud i Ukraina. Bild: AOP

Men knappt hade general Kellogg hunnit landa i Europa förrän Donald Trump kom med beskedet om att han och Rysslands president Vladimir Putin kommit överens om att förhandlingar om Ukraina ska inledas omgående.

Europa som förväntat sig ge sin input blev sidsteppat. Likaså general Kellogg som Trump inte ens har nämnt under de senaste dagarnas pressträffar i Ovala rummet.

Däremot har Trump nämnt sin goda vän, affärsmannen Steve Witkoff. En miljardär som verkar ha blivit något av Trumps fredsförhandlare. Witkoff har enligt Trump varit i direkt kontakt med Kreml.

Trump visar sina kort

Donald Trumps okonventionella metoder gillas av Kreml. Speciellt när förhandlaren Trump visar sina spelkort redan i inledningen.

Trump slår mer eller mindre fast att Ukraina kan sluta drömma om ett medlemskap i Nato och inte heller räkna med att få tillbaka alla annekterade territorier.

Eller snarare lät det som att Trump antydde att det stora antalet döda ryska militärer ger någon form av legitimitet åt Putins krav på att behålla det land som erövrats och annekterats.

– De tog mycket mark och de kämpade för det, sa Trump i onsdags och konstaterat bara att Ukraina ”kommer att få en del av det tillbaka”.

Det om något spelar Putin i händerna.

Lägg till att Trump meddelade att de två presidenterna beslutat att besöka varandras länder. På torsdag sade Trump dessutom att Ryssland borde återtas till G8-gruppen – det som numera heter G7.

Samma dag konstaterade Putins talesperson Dmitry Peskov att Trumpadministrationen har imponerat på Kreml.

Trump trappar upp kraven på Europa

Samtidigt som Donald Trump tinar upp USA:s relation till Ryssland fortsätter han pressa Europa.

Försvaret av Ukraina efter ett fredsavtal ska enligt Trumpadministrationen vara Europas ansvar. Några amerikanska styrkor i Ukraina ska man inte förvänta sig.

Ambassadör Kurt Volker säger att det kan löna sig att ta Trump på orden när han kräver att Natoländernas gemensamma budgetmål för försvarsinvesteringar ska höjas från två procent.

Volker säger att det här är ett sätt för Trump att få de allierade köpa mer från USA, eftersom de inte producerar tillräckligt själva.

– De länder som inte klarar av att höja till tre, fyra eller fem procent kan sedan göra en deal med Trump om att man höjer med en halv procent genom att köpa försvarsmateriel från USA, säger Volker.

Det är med andra ord ”America first” för hela slanten. Det lovade affärsmannen Trump sina väljare under valrörelsen – nu har han mandat att genomföra sina löften.

Inte att undra på att säkerhetskonferensen i München inleds i nervös stämning.

Daniel Olin är Svenska Yles USA-korrespondent.