Intresset för religion och för att skriva in sig i den evangelisk-lutherska kyrkan har ökat under de senaste åren. Trenden syns såväl i Finland som i Sverige.
Särskilt unga män i åldern 20–39 skriver in sig i kyrkan, en trend som syns i Helsingfors. I de östnyländska församlingarna är trenden inte lika tydlig.
– När vi bara ser på siffror och statistik så ser vi inte ökningen på samma sätt som i Helsingfors, däremot märker vi att det finns ett intresse för kyrkan, säger Camilla Ekholm, som är kyrkoherde i Sibbo svenska församling.
Också i Borgå svenska domkyrkoförsamling har man lagt märke till att intresset för kyrkan har ökat bland ungdomarna. Där ser man också en tydlig trend av ett växande intresse hos pojkar.
– De pojkar som har gått i skriftskolan och blivit aktiva i församlingens ungdomsarbete har ökat med åren. Förr var det en flickgrej att bli aktiv i församlingen, men nu för tiden är det betydligt fler pojkar som ställer upp när det behövs frivilliga till något, och också fler pojkar som är hjälpledare, säger församlingspastor Heidi Jäntti.
Det ökade intresset hos unga syns bland annat i att antalet som väljer att döpa sig för att få delta i konfirmandundervisningen har ökat något.
– I fjol hade vi sju stycken som döptes i samband med skriftskolan, vilket är en hög siffra för oss, säger Ekholm.
I Borgå svenska domkyrkoförsamling har antalet konfirmander inte förändrats under åren, men precis som i Sibbo har antalet som låter sig döpas innan konfirmationen ökat.
– De som nu är i åldern för att konfirmera sig tillhör de årskullar vars föräldrar inte har låtit döpa sina barn. För att bli konfirmerad måste man vara döpt, så bland de som blir konfirmerade finns det alltså flera som måste döpa sig och på så vis ansluta sig till kyrkan, säger Jäntti.
Av de ungdomar som är medlemmar av kyrkan i Sibbo vill de flesta åka på konfirmationsläger och konfirmera sig.
– I år har vi 94 anmälda konfirmander och det är en jättehög procent av de ungdomar som hör till kyrkan, och så har vi några till som ännu inte hör till kyrkan, säger Ekholm.
Arbetar för att locka unga
Både Borgå domkyrkoförsamling och Sibbo svenska församling har en hel del verksamhet för unga. Det ordnas bland annat ungdomskvällar som ungdomarna kan delta i efter konfirmationen, och evenemang för alla svenskspråkiga församlingar i Finland som riktar sig till tonåringar.
I många år har Sibbo svenska församling också försökt få igång mer verksamhet för unga vuxna, men intresset har varit svagt. Nu har det blivit ändring på det.
– Unga vuxna har faktiskt själva framfört önskemål om att skapa en grupp där vi samlar lite äldre ungdomar och unga vuxna. Där får de tala på ett djupare plan än man kanske har möjlighet att göra på ungdomssamlingar, säger Ekholm.
Den första träffen ska snart ordnas.
Också i Borgå svenska domkyrkoförsamling arbetar man för att göra kyrkan mer attraktiv för såväl gammal som ung. I vår drar man igång ett nytt koncept som kallas för messy church.
– Det är inte en traditionell gudstjänst. Utan man får komma för att umgås, träffa folk, prata, pyssla, laga mat, diskutera livets stora och små frågor och helt enkelt uppleva församlingsgemenskap med andra människor, säger Jäntti.
Unga vill ha trygghet, gemenskap och djupa samtal
Även om antalet inskrivningar i kyrkan inte har ökat i östra Nyland så har de östnyländska församlingarna hög kyrkotillhörighet.
– I Helsingfors har kyrkotillhörigheten varit lägre och därför syns också ökningen av unga som skriver in sig tydligare än det gör här, säger Ekholm.
I Östnyland är det med andra ord vanligare att vara medlem i den evangelisk-lutherska kyrkan. Jäntti har under årens lopp jobbat som församlingspastor i Sibbo, Esbo och Borgå och enligt henne finns det också stora skillnader i hur kyrkan uppfattas i Östnyland jämfört med i huvudstadsregionen.
– En positiv sak i Borgå är att kyrkan uppfattas som mer normal och att det är okej att komma till församlingen. Det är mer vardagligt på ett positivt sätt och man är inte så främmande för församlingen och kyrkan.
I både Sibbo och Borgå svenska församling har man lagt märke till att unga vill och har ett behov av att prata om djupa frågor.
– Det finns en längtan efter att få samlas och prata på djupet. De vill prata om livets mening och har frågor om tron, säger Ekholm.
Jäntti är inne på samma linje som Ekholm och berättar att unga idag inte ser på kyrkan som en institution.
– De tittar på de värderingar som kyrkan står för. De ser att kyrkan står för att människan är viktig och för att ta hand om den enskilda människan.
Både Jäntti och Ekholm tror att de senaste årens oroligheter, med covid-19 pandemin, Rysslands anfallskrig i Ukraina och inflationen, har haft en inverkan på att ungas intresse för kyrkan och kristendomen har ökat.
– Jag är säker på att världsläget har påverkat människans behov av trygghet och också behovet av att ha en mänsklig gemenskap omkring sig. Jag tror att kyrkan inte bara erbjuder en möjlighet att hitta trygghet och tröst, men också styrkan, hoppet och tron på det goda, säger Jäntti.
Ekholm håller med Jäntti om att det rådande världsläget gör att människor i större utsträckning söker efter trygghet och gemenskap.
– Man söker efter tryggheten och vill ha ett sammanhang. Jag tror också att det finns tuffa värderingar och hårda förebilder för män, som Andrew Tate och Donald Trump, och då behövs en motvikt.
– Här har kyrkan en jätteviktig uppgift i att erbjuda motviken och visa att det finns mjukare värderingar och att den bild av kvinnan som till exempel Andrew Tate talar för, inte är något som vi skriver under, säger Ekholm.
Yle Östnyland har varit i kontakt med Agricola församling i Lovisanejden. De hade inte ännu vid intervjutillfället sammanställt statistik över medlemmarna ifjol.