Efter åtta timmar i luften känner sig Kim Käldman, Joshua Elenius och Jimmy Blomqvist rätt möra. Kring 300 räknade älgar, ett 20-tal skogsrenar, men också vitsvanshjort, rådjur och en och annan ren har man sett från planet.
På mellan 150 och 200 meters höjd har Valtteri Saarijärvi navigerat planet med de tre frivilliga inventerarna som alla är jägare och aktiva i Nykarlebys jaktvårdsförening. 70 000 hektar har man plöjt över, för att skapa sig en bild av hur många älgar som befinner sig var.
På vintern är älgarnas territorium mindre än under sommarhalvåret, så därför tror Blomqvist att de som finns på området hålls där ett tag framöver.
– Klart, de som är nära till exempel gränserna till Pedersöre, Oravais och Härma kan ju vandra över. Så bäst resultat fick man om alla räknar ungefär samtidigt, säger Blomqvist.
Spaning ger exaktare siffror
Uppgifterna om älgbestånd från Naturresursinstitutet Luke kan skilja sig rätt markant från antalet från flygspaningen – men det behöver inte betyda så stor sak i praktiken.
– Siffrorna är egentligen bara för vår egen skull. Vi är säkra på att de älgar vi sett faktiskt finns. Luke ger sin stamuppskattning i mars så vi får ju jämföra då. Till exempel i fjol hittade vi 80-90 älgar mer än i Lukes stamuppskattning. Så vi sökte fler licenser än vad vi annars skulle ha gjort, bara med Lukes stamuppskattning.
Älgarna räknas bäst då marken och träden är täckta med snö. Då syns de bättre. Även en hel del annat vilt har man fått syn på, men mindre djur som vitsvanshjort och rådjur är svårräknade, eftersom de inte syns lika bra och lyckas gömma sig i terrängen på ett annat sätt än älgen.
I Nykarlebynejden har man gjort flyginventering av stammen i flera decennier och följt utvecklingen från år till år, så enligt Blomqvist finns det god statistisk grund för beståndet.
– I år ser vi varken minskning eller ökning, utan stammen är ungefär samma eller eventuellt något över målsatt nivå. Runt 300 älgar, säger Jimmy Blomqvist innan han hunnit kontrollräkna anteckningarna efter spaningen.
Målsättningen har varit att inte låta stammen växa från fjolårsnivån.
– Utan något facit skulle jag säga att vi har fått till en liten minskning. Så jag skulle säga att jakten har blivit bedriven helt rätt. Men jag bedömer att vi får skjuta lite mer till hösten, säger Jimmy Blomqvist.
Också i södra grannkommunen Vörå räknar man älg från luften denna vecka. Och Blomqvist räknar med att man på det stora hela får ett resultat ganska nära sanningen för området.
Vi hade onormalt mycket älg ute i kustbyarna
Jimmy Blomqvist, jägare och älgspanare
I fjol såg teamet också varg under inventeringen, men i år syntes inga vargar. Men Blomqvist och de övriga på spaning var glada över att få se en flock skogsvildrenar i Jeppo.
– Det har varit runt hundra skogsvildrenar som rört sig i området. De kommer närmare kusten till vintern. Jag skulle tro att de har sommarbetesområde runt Lappajärvi och Kronoby. Så i Nykarleby har vi dem egentligen bara på besök på vårvintern, säger Blomqvist.
Lite älg längs Riksväg 8
Det som överraskade älgräknarna mest var det stora antalet älgar ute vid kusten. Bedömningen är att de till följd av den milda vintern hållit sig närmare havet. Och ur trafiksäkerhetssynpunkt kan älgarnas tillhåll också vara till fördel.
– Faktiskt hade vi ytterst lite älg nära Riksåttan. Det som kanske var onormalt är att vi hade väldigt mycket älg ute i kustbyarna och nära havet. Normalt vandrar älgarna något längre österut än vad de har gjort i år, säger Blomqvist.
I stort är gruppen nöjd med resultatet av räkningen – och i väntan på nästa säsong lägger man nu upp strategin och fördelar kvoterna mellan de olika jaktlagen, baserat på areal på respektive område.
– Målet var att få ner stammen en aning och det har vi fått. Eventuellt kunde vi ha skjutit 20-30 älgar till i Nykarleby. Men det är vad det är och vi får se vidare mot nästa höst, säger Blomqvist.