Under mandatperiodens två första år investerade Raseborg mellan 250 000 och 350 000 euro årligen på olika mindre idrottsanläggningar. De senaste två åren har satsningarna exploderat. 2024 mer än fyrdubblades stadens investeringar på idrottsanläggningar och i år satsar man ännu mer då de planerade investeringarna landar på omkring 2,2 miljoner euro. Två tredjedelar av den investerade summan de senaste åren har dessutom enbart gått till olika konstgräsprojekt och fotbollsläktare i Ekenäs och Karis.
Till en början är det viktigt att konstatera att kommunala investeringar ofta gynnar flera målgrupper parallellt. Det innebär att det stundvis är svårt att dra tydliga linjer mellan regelrätta investeringar på idrottsanläggningar och andra investeringar.
Raseborg vill till exempel bygga en ny stor gymnastiksal i Katarinaskolan för att förbättra träningsmöjligheterna i staden samtidigt som skolor kan använda idrottsanläggningar för bland annat gymnastiklektioner. Trots det håller ändå Anna Oksanen (SFP), ordförande för kultur- och fritidsnämnden, och Anita Westerholm (SFP), stadsstyrelsens ordförande, med om att investeringarna på idrottsanläggningar var små till en början, men har ökat markant de senaste åren.
– Jag tycker ändå att uppdelningen är lyckad. De första åren fokuserade vi på flera små projekt och det senaste året har det varit mycket konstgräs, säger Anna Oksanen.
Investeringarna i Raseborg har också ökat generellt under den pågående mandatperioden. 2022 och 2023 låg stadens nettoinvesteringar på omkring 14 miljoner euro per år, men 2024 steg investeringarna till över 15 miljoner och 2025 är staden uppe i en investeringsbudget på 20 miljoner euro. Bakgrunden är att Raseborg investerat mindre än genomsnittet i Finland de senaste tio åren och staden dras därför med en investeringsskuld, berättar Anita Westerholm.
– Jag tycker också att det är naturligt att vi satsar mera på idrott nu eftersom vi för några år sedan fokuserade på kultur, säger Anita Westerholm.
Konstgräsen dominerar
Det är ändå ett faktum att konstgräsplaner ätit upp en stor del av investeringsbudgeten som riktas mot idrotten de senaste åren. Sedan EIF:s herrar avancerade till fotbollsligan hösten 2023 har Raseborg investerat omkring 2,8 miljoner euro i olika konstgräsplaner i Ekenäs och Karis. Det utgör omkring 64 procent av alla medel som investerats i idrottsanläggningar sedan mandatperioden inleddes.
– Att fokus legat på konstgräsplaner de senaste åren får man tycka vad man vill om, men nu har vi åtminstone flera fina fotbollsplaner i staden. Personligen skulle jag ändå gärna satsa på en större bredd, säger Anna Oksanen.
Konstgräsplanen i Karis och Västerby i Ekenäs hör till de investeringar som hängt med i stadens investeringsplan i många år, men att konstgräset på EIF:s hemmaarena Centrumplan också förnyades i fjol är en direkt följd av att EIF steg till fotbollsligan, erkänner både Anita Westerholm och Anna Oksanen.
– Ekenäs Sparbank arena (Centrumplan) var ett projekt som vi tog in eftersom det ställdes krav som planen inte uppfyllde, säger Anna Oksanen.
Anita Westerholm poängterar ändå att man förr eller senare oberoende hade varit tvungen att förnya konstgräset på Centrumplan, men EIF:s framgångar skyndade utan tvekan på processen.
Vad beträffar Centrumplan ingick staden dessutom ett finansieringsavtal med både EIF Ab och Ekenäs Sparbank som tillsammans stod för 350 000 euro av kostnaderna som landade på 1,35 miljoner euro. I slutändan innebär det här att man kan säga att Raseborg fick en rabatt på omkring 26 procent när staden förnyade Centrumplan.
Vill skapa en balans
Det finns ändå ett mervärde i att skapa en bra balans mellan de idrottsinvesteringar staden gör, menar både Anna Oksanen och Anita Westerholm och den balansen finns kvar trots stora satsningar på konstgräs och fotboll de senaste åren.
– Man måste också se investeringarna på ett längre perspektiv. Vi har gjort olika idrottssatsningar, på olika ställen och för olika grenar, säger Anita Westerholm.
Ska en stad som Raseborg bemöta enskilda föreningars och idrottares behov?
Anna Oksanen, ordförande för kultur- och fritidsnämnden
En stor investering som delvis kom som en överraskning när stadsstyrelsen publicerade sitt budgetförslag hösten 2024 var förbättringen av Karis idrottsplan. Kultur- och fritidsnämnden hade i sitt utlåtande till budgeten konstaterat att renoveringen av idrottsplan i Karis kan vänta några år till, men stadsstyrelsen valde att ändå lyfta upp idrottsplanen i Karis till årets investeringar för att skapa just balans.
Så ni var tvungna att prioritera idrottsplan för att det inte ska se dumt ut när alla pengarna går till konstgräs?
– Och också för att försöka behandla olika idrottsgrenar så likvärdigt som möjligt. Det är svårt med millimeterrättvisa och vi funderar hela tiden på hur vi ska använda våra gemensamma skattemedel på bästa sätt så att det uppfattas så rättvist som möjligt.
Anita Westerholm har också en poäng när hon konstaterar att staden var tvungen att återställa balansen genom att satsa på Karis idrottsplan redan i år. Om investeringen på Karis idrottsplan hade uteblivit skulle så gott som alla medel staden lagt på idrottsanläggningar de två senaste åren oavkortat ha gått till fotboll.
Vad kan föreningar och förbund kräva?
Lokala idrottsframgångar som BK-46 herrlags dominans i handbollsligan och EIF:s herrars fotbollsframgångar leder ändå till att politikerna i Raseborg måste ta tag i en principdiskussion om hur staden ska stödja lokal sport, menar Anna Oksanen.
– Ska en stad som Raseborg bemöta enskilda föreningars och idrottares behov?
Anser du att staden ska tillmötesgå de här föreningarna?
– Jag har ingen tydlig linje, men jag tycker det är viktigt att stödja idrott. Framgångsrika idrottare kan också inspirera ungdomar att börja träna, säger Anna Oksanen.
Anita Westerholm vill också bredda diskussionen ytterligare. Hon tycker också städer och kommuner i Finland ska föra en diskussion om vad olika idrottsförbund ska kunna kräva.
– I slutändan är det ganska få städer i Finland som har över 100 000 invånare och därmed bättre möjligheter att verkligen satsa. Mindre kommuner har större utmaningar att få ihop det, säger Anita Westerholm.
Hon vill därför ge över frågan till de stora idrottsförbunden. Om målsättningen är att elitidrott ska kunna utövas på olika håll i Finland måste man nu föra en bredare samhällsdiskussion kring vilka krav man kan ställa på bland annat idrottsanläggningar, menar Anita Westerholm.