Den globala fredsrörelsen har skapat ett internationellt nätverk som kräver att alla utländska militärbaser ska stängas.
Nätverket kallas World Beyond War, alltså Världen bortom krig, och engagerar nu också fredsaktivister i Finland.
På söndagen samlades en grupp i Helsingfors för att samtala om att främmande militärbaser är problematiska och borde stängas. En av deltagarna var fredsaktivisten Mikael Böök.
– Vi vill fästa uppmärksamhet vid att det finns vid det här laget drygt 1 300 främmande eller utländska militärbaser i världen och protestera mot dem, säger Böök.
De allra flesta utländska militärbaserna – cirka 900 stycken – tillhör USA.
Turkiet, Storbritannien och Ryssland har också en hel del baser utomlands.
– Den historiska bakgrunden till de många baserna är kolonialimperierna. När de upplöstes stängdes faktiskt bortom 2 000 baser i världen. Det är ett hoppfullt perspektiv för oss i fredsrörelsen, säger Böök.
Militärområden för USA i Finland
Fredsrörelsen listar 15 amerikanska militärbaser i Finland. Då räknar man de militärområden som Finland har beslutat att överlåta delar av till USA, i och med det bilaterala så kallade DCA-avtalet.
– En militärbas är ett område som en militärorganisation har reserverat för sina krigsförberedelser och sin krigföring, säger Böök.
Utrikesministeriet definierar ändå inte de här 15 områdena som utländska militärbaser. Myndigheten påpekar att det istället handlar om att USA till vissa delar får använda Försvarsmaktens utrymmen, till exempel för att förvara vapen.
Nato är också på väg att öppna två militärbaser i Finland så småningom.
– Det är klart att det ökar spänningen mellan Finland och Ryssland, och mellan USA och Ryssland, om det öppnas militärbaser i Lappland. Det är relativt nära Rysslands stora ubåtsbaser och Arktis där det är stor rivalitet mellan stormakterna, säger Mikael Böök.
Så du säger att det ökar risken för krig?
– Ja, vanligen är det så att utländska militärbaser ökar spänningarna i världen och risken för krig på det sättet.
Problem på flera olika sätt
Mikael Böök säger också att militärbaser kan skapa stora olägenheter för lokalbefolkningen, inklusive buller och föroreningar från kemikalier. Han nämner att det i Sverige finns oro kring påverkan på sjön Vättern.
Och på andra sidan jorden så har USA också planer på att öppna en militärbas på Galápagosöarna, efter att ha fått klartecken av Ecuador dit ögruppen hör.
Unika naturvärden riskerar därmed förstöras, säger forskare. Galápagosöarna är ett av Unescos världsarv, och är också kända för Charles Darwins forskning som resulterade i hans teori om naturligt urval.
Militärdomstolar dömer soldater
Böök nämner dessutom att utländska militärbaser leder till problem med brottslighet. Soldater kan till exempel begå våldtäkter eller mord, säger han.
Brott som soldater på utländska baser begår, antingen på basen eller i lokalsamhället, tas vanligen upp i militära domstolar och behandlas inte enligt lokala lagar. Kritiker menar att militära domstolar tenderar att vara mer tillmötesgående gentemot försvaret, vilket kan leda till lindrigare domar.
Enligt DCA-avtalet med USA har finländska domstolar ändå rätt att döma i särskilt viktiga fall, till exempel när det handlar om våldsamma brott eller sexualbrott.
”Fel tänkt att utländska baser ger skydd”
Fredsaktivisten Mikael Böök är kritisk till att politiker betonar att det är viktigt med utländska militärbaser, till exempel i östra Europa, som skydd mot Ryssland.
– Jag ser det som fullständigt fel tänkt. Det viktiga är att tänka på mänsklig säkerhet, allmän säkerhet och framför allt att få till stånd förhandlingar och diplomati. Det är säkerhet.
Böök säger också att så länge det finns utländska baser med kärnvapen, som USA har i Europa och Ryssland har i Belarus (Vitryssland), så kan vi inte ha riktig säkerhet.
Är det på kort sikt klokt att behålla utländska militärbaser i östra Europa, på grund av det kritiska världsläget, men att sträva efter att lägga ned dem på längre sikt?
– Jag förstår inte alls varför man ska vänta, och det har att göra med att det är fullständigt nödvändigt nu att få till stånd fredsförhandlingar, att yrka på diplomati, och det gäller både Ukrainakriget och Mellanöstern, och Fjärran östern, Kina och USA, för att helt enkelt minska den akuta risken för storkrig, säger Mikael Böök.
Vad borde fredsrörelsen göra?
– I första hand menar jag att det är en fråga om att informera om läget. Och att satsa på fredsfostran.