KIEV Tåget som slamrar längs rälsen i den beckmörka natten bär med sig ett tydligt budskap: EU har inte övergivit Ukraina.
Jag sitter på tåget med EU-kommissionen till Kiev för att uppmärksamma årsdagen för Rysslands anfallskrig. På plats är förutom ett tjugotal EU-kommissionärer även ett dussintal stats- och regeringschefer.
Det humanitära och militära stödet fortsätter och fred ska vara målet i de pågående sonderingarna – men inte till varje pris.
EU kommissionens ordförande Ursula von der Leyen håller ett tal i Kiev på måndagen där hon enligt vad Svenska Yle erfar kommer fokusera på det existentiella hot som president Vladimir Putins anfallskrig utgör mot såväl Ukraina som Europa.
von der Leyen väntas också fokusera på Ukrainas viktiga roll som en betydande spannmålsproducent, på den betydelse Ukrainas starka militär har för hela Europas säkerhet samt på de möjligheter som öppnar sig för europeiska företag då det blir aktuellt att återuppbygga landet.
Ukraina kan med sina betydande naturresurser också stärka Europas energiförsörjning inte minst inom förnybar energi som Europa har skriande brist på för att nå sina klimatmål.
Det ekonomiska stödet fortsätter
Konkret kommer EU att erbjuda Ukraina 3,5 miljarder euro i framskjutna ekonomiska bidrag för att Ukraina ska ha bättre förutsättningar att klara de kritiska veckorna och månaderna som landet står inför.
I EU-kretsen diskuteras också ett mer omfattande stöd till Ukraina, som enligt uppgifter i flera medier kan uppgå till åtminstone 20 miljarder euro.
Diplomatkällor bedömer att stödet sannolikt kommer finansieras via samlade bidrag från enskilda medlemsstater snarare än genom ett officiellt EU-paket. Det här eftersom länder som Ungern annars riskerar att bromsa hjälpen.
En sådan lösning skulle möjliggöra ett snabbare beslutsfattande och undvika utdragna förhandlingar inom EU.
Årsdagen överskuggas av oro
Årsdagen för anfallskriget överskuggas av den osäkerhet som USA:s sonderingar med Ryssland fört med sig.
Det finns en utbredd oro för att Europa inte får en plats i förhandlingsborden där Ukrainas framtid avgörs.
Att utesluta Europa skulle ändå vara kortsiktigt och leda till en fred som varken är hållbar för Ukraina, Europa eller USA i längden, resonerar man på EU-håll.
Hur president Donald Trump resonerar förblir ändå ett frågetecken för dem som följt diskussionerna på nära håll.
USA:s krav på Ukraina om att avyttra en betydande del av sina värdefulla kritiska mineraler visar på de ekonomiska intressen som USA rättar sig efter i de pågående förhandlingarna.
I diskussioner i EU-kretsen betonas att ett mineralavtal kan medföra risker för såväl president Volodymyr Zelenskyj som Ukrainas förhoppning om att bli EU-medlem, om slutsatsen blir att landets ekonomi inte längre vilar på säker grund.
EU-topparna samlas till nytt krismöte
Frågan om eventuella säkerhetsgarantier för Ukraina är likaså rykande aktuell just nu.
Diskussionerna förs mot bakgrund av USA:s krav på att det är Europa som i första hand måste värna om Ukrainas säkerhet vid en eventuell vapenvila.
EU-ledarna samlas till ett extrainsatt toppmöte i början av mars för att dryfta hur man ska navigera i de grumliga vatten som man hamnat i med ett fientligt Ryssland och president Donald Trump som varken tvekar att spela ut sina fiender eller allierade om det gagnar USA.
EU:s beslutsfattande hämmas av kravet på enhällighet som gör det möjligt för motsträviga länder att lägga in veto mot utrikes- och säkerhetspolitiska beslut.
EU:s situation blir inte lättare av det färska valresultatet i Tyskland som tyder på att landet står inför veckor eller månader av svåra regeringsförhandlingar. Tiden är inte på EU:s sida i ett läge där Trumps USA trycker på för en snabb fred samtidigt som Ukrainas krafter hotar att sina.
Rikhard Husu är Svenska Yles Europakorrespondent och bosatt i Bryssel sedan 2018.