Tre nya konsekvensbedömningar presenterar hur spårvägen förväntas påverka Åbos trafik, fastighetsekonomi samt livskraft och dragningskraft.
Enligt bedömningen skulle spårvägen öka användningen av all kollektivtrafik inom Åbo. Om tio år görs upp till 25 000 resor med spårvagn varje dygn, lyder uppskattningen. År 2050 förväntas 12 procent fler invånare än nu använda någon sorts kollektivtrafik. Då förväntas Åbos invånarantal också ha ökat, dels tills följd av spårvagnens dragningskraft.
Spårvägen förväntas också öka värdet på fastigheter och således höja Åbos hyres- och försäljningsintäkter. Värdet på tomter som finns inom en kilometers radie från spårvägens hållplatser uppskattas stiga med 0 till 6 procent.
Dessutom förväntas spårvägen öka stadens dragningskraft, livskraft och image.
Det är Åbo stad som har låtit utreda möjliga effekter som spårvägen kunde ha för staden. Utredningarna har bland annat beaktat effekterna av spårvägen i Tammerfors, kollektivtrafiksundersökningar över hela landet och lärdomar från andra nordiska städer med spårvagnstrafik.
Nackdelarna som kommit fram är att spårvägen är en dyr investering som dröjer länge att bygga.
Priset är ännu ett frågetecken
Åbos spårvägs framtid hänger på ifall staten kommer att betala 30 procent av kostnaderna, som Åbo stad har räknat med.
Staten skulle alltså stå för drygt 100 miljoner euro, enligt kostnadskalkylerna i generalplanen. Generalplanen är från år 2022 och då beräknades hela bygget kosta 344 miljoner euro. Men prislappen stiger sannolikt, eftersom det ekonomiska läget har förändrats sedan planen gjordes. En ny kostnadsutredning blir klar i höst.
I nuläget är det också oklart hur stor andel staten verkligen ska betala. Fullmäktigeledamöternas uppfattning om statens andel skiljer sig också åt.
Turun Sanomat skrev tidigare i februari att staten hittills har bundit sig att betala högst 10 miljoner euro för spårvägen. Det innefattar spårvägens planering och nödvändiga byggkostnader för att göra det möjligt att införa en ny kollektivtrafiksled. Staten fattar ett beslut om byggkostnaderna för själva spårvägen först år 2028 då en ny period för avtalet om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) börjar, skriver TS.
De ledamöter som väljs in i Åbos nya stadsfullmäktige i vår ska fatta beslut om spårvägen i december. Om stadsfullmäktige godkänner projektet i år, är målet att bygget inleds år 2026, alltså två år innan staten har fattat beslut om finansieringen.
Enligt planen skulle spårvägstrafiken inledas på 2030-talet.
”Seminariet var hjärntvätt för oss som ställer kritiska frågor”
Fullmäktigeledamöterna fick ta del av de nya utredningarna på ett seminarium innan Åbo stadsfullmäktige möttes på måndag.
SFP:s fullmäktigledamot Ulla Achrén är kritisk till spårvägsprojektet dels på grund av kostnaderna och de arkeologiska utgrävningarna som bygget kräver, och också på grund av att marken som spårvägen planeras byggas på är lerig.
– Jag tyckte seminariet än en gång var hjärntvätt för oss som vågar ställa de kritiska frågorna och som inte riktigt tror på de kostnadskalkyler som presenterades bland annat idag, säger Ulla Achrén.
Enligt Achrén kan inte Åbo börja bygga spårvägen förrän det är klart hur stor del staten står för.
– Det finns många tolkningar om Åbo kommer få 30 procent av priset av staten eller inte. För många är det en knäckfråga, de kommer alltså inte rösta för projektet om Åbo inte får den. Sedan kan man fråga sig, från vilken summa skulle staten betala 30 procent? Vad är utgångsläget?
”Vi måste fatta vårt beslut först, sedan kan staten fatta sitt”
Åbos borgmästare Minna Arve, Samlingspartiet, anser att det är viktigt att vara beredd på framtidens befolkningsutveckling.
– Det är inte bara många som flyttar till Åbotrakten, utan också många som ska röra sig i trafiken, säger Minna Arve.
Olika konsekvensbedömningar är viktiga, men just kostnadsutredningen kommer vara mycket viktig då stadsfullmäktiges fattar sitt beslut i december, säger Arve. Enligt Arve är ett villkor för att börja bygga spårvägen, att staten faktiskt är med i finansieringen.
Arves uppfattning är att det är överenskommet i det nuvarande MBT-avtalet att staten fattar finansieringsbeslutet efter att Åbo stad har bestämt om spårvägen alls blir av. Finansieringen skulle komma med i följande avtalsperiod som börjar år 2028.
– Staten väntar på vårt beslut innan de gör sitt finansieringsbeslut. Vi måste fatta vårt beslut först, sedan kan staten fatta sitt, säger Arve.
”Till och med Vanda lyckas med spårvägen innan vi lyckas”
Enligt Janina Andersson, fullmäktigeledamot för De Gröna, är det bra att Åbo får höra utredningar om andra städers erfarenheter av spårvägar, innan fullmäktige fattar sitt beslut.
– Vi är sist ute med spårvägen. Till och med Vanda lyckas med spårvägen innan vi lyckas, säger Janina Andersson.
Spårvägen är nödvändig om Åbo fortsätter att växa, säger Andersson. Villkoret är ändå att staten står för 30 procent av projektets kostnader.
– Vi kan inte börja bygga förrän vi vet hur mycket staten står för. Jag tycker att staten har en moralisk plikt att stödja oss lika mycket som man stödde Tammerfors. Om staten inte gör det, håller de inte sitt löfte, säger Andersson.
”Det finns inget skäl till att Åbo skulle behandlas annorlunda än andra städer”
Enligt Vänsterförbundets fullmäktigeledamot Li Andersson är fördelarna med spårvägen fler än nackdelarna. Andersson hoppas att Åbo i framtiden utreder möjligheter att utvidga spårvägen till Reso och S:t Karins.
– Ibland talar man om spårvägen som att det bara skulle vara ett kollektivtrafikprojekt. Men det är en mycket större investering i stadsutvecklingen, som för med sig speciellt en ekonomisk nytta, säger Li Andersson.
Nu måste Åbo pressa på staten för att de ska bidra med 30 procent av prislappen, säger Andersson. Enligt Andersson är det dåligt för Åbo stads utveckling och stadsplanering om staden väljer att vänta med att börja bygga spårvägen i väntan på statens besked om finansieringen.
– Det finns inget skäl till att Åbo skulle behandlas annorlunda än andra städer. Vi måste gå vidare med projektet med tanke på hur vi ligger efter i tidtabellen, speciellt om vi jämför med Tammerfors.
Vilken nytta ser du med en spårväg i Åbo? Berätta i kommentarsfältet!