Regeringen planerar att göra det lättare för arbetsgivare att säga upp folk, med förhoppningar om att det kan uppmuntra småföretagare att anställa fler.
Den största förändringen är att regeringen vill ta bort kravet på ”vägande skäl” för uppsägningar.
Vi frågade två juridikexperter, professor Petra Sund-Norrgård och äldre universitetslektor Markku Sippola vid Helsingfors universitet, vad lagen kan ha för konsekvenser om den blir verklighet.
1. Behöver lagen luckras upp, är det svårt att säga upp människor i Finland?
Svaret beror på vem man frågar, säger Petra Sund-Norrgård.
Själv tycker hon att det är bra om arbetstagare har ett starkt skydd och hon ser det som en viktig fråga. Men hon kan förstå de som anser att lagändringen behövs.
– Om vi ser på frågan ur små- och medelstora företags synvinkel har det kanske upplevts att det blir dyrt med felrekryteringar och att man känner att man inte blir av med folk som inte fungerar i organisationen. Och det är ju uttryckligen det här som man vill råda bot på med lagförslaget.
Enligt Markku Sippola är det inte särskilt svårt att säga upp en anställd i Finland jämfört med andra OECD-länder.
– Uppsägningsgrunderna som utgår från den anställdas person är liknande i Sverige, Norge och Tyskland till exempel. Det är lättare att säga upp en anställd i Storbritannien, USA och i Danmark. Men i Danmark är arbetslöshetsskyddet också på en högre nivå, vilket kompenserar.
2. Vad kan förändringarna betyda i praktiken?
Petra Sund-Norrgård säger att det blir tydligare vad som kommer att räcka som skäl för att säga upp en arbetstagare.
– Men jag tror inte att det betyder att man börjar säga upp sin personal till höger och vänster. Jag tror att förslaget ser mer dramatiskt ut än vad det kommer att vara.
I slutändan är det domstolen som avgör vad formuleringarna egentligen betyder och vad det innebär att man tar bort vägande skäl från lagtexten, säger Markku Sippola.
Han ser lagförslaget som en fortsättning på hur regeringen vill förändra affärsmiljön i Finland.
– Lagstiftningen om anställningsskydd har funnits för att stärka den svagare partens, alltså arbetstagarens, ställning. Nu försvagas det här bit för bit. Här finns försök till att gå mer mot en liberal marknadsekonomi, mot ett amerikanskt Elon Musk-system där det går snabbt att anställa och snabbt att säga upp. Det sker ändå inte på en natt.
3. Vem gynnas?
Arbetsgivarsidan, arbetstagarsidan och Arbets- och näringsministeriet har varit med och arbetat med lagförslaget, men gruppen har inte varit enig.
Förändringarna försämrar arbetstagarnas anställningsskydd, konstaterar Finlands fackförbunds centralorganisations jurist Katariina Sahlberg i ett pressmeddelande.
Tjänstemannacentralen STTK uppger att arbetstagarnas önskemål inte beaktades i lagförslaget, medan arbetsgivarnas röst hördes klart och tydligt.
Fackorganisationerna får medhåll av Petra Sund-Norrgård och Markku Sippola.
– På pappret ser det ut som att förslaget är arbetsgivarvänligt, säger Sund-Norrgård.
– Näringslivet står bakom och stöder lagförändringen. Enskilda småföretag kan gynnas av det här, det blir lättare för dem att säga upp folk. Det är en annan sak sedan om de anställer fler arbetstagare i stället, säger Sippola.
4. Vem drabbas?
Kollektivavtalen följer tills vidare den nuvarande lagtexten och lagändringarna skulle därmed inte innebära någon plötslig förändring för en del av löntagarna.
Det är arbetstagarna inom de branscher som inte har kollektivavtal eller allmänt bindande kollektivavtal som drabbas av förändringarna.
Markku Sippola nämner exempelvis revisorer, gymanställda, personer inom skönhetsbranschen och de som arbetar på veterinärkliniker som drabbade yrkesgrupper inom den privata sektorn.
– De är redan färdigt i en sämre ställning, bland annat vad gäller lönerna. Nu förhandlar flera branscher om textfrågorna i kollektivavtalen, så vi får se hur formuleringarna blir framöver, säger han.
Petra Sund-Norrgård säger att lagändringen kan drabba personer som av olika anledningar inte kan prestera på jobbet.
– Du kanske har problem i ditt privatliv eller så är du inte riktigt up-to-date med tekniken som krävs på ditt jobb. Eller så är du kanske en äldre arbetstagare. Där kan det kanske handla om kontinuerliga brister i arbetsprestationen som beror på arbetstagaren och det kan vara ett sakligt skäl för uppsägning.
5. Ökar sysselsättningen?
Regeringen hoppas att reformen ska uppmuntra småföretagare att anställa, men arbetsgruppens experter medger att effekten kan bli liten.
Markku Sippola säger att forskningsbevisen är motstridiga och att det inte går att säga att sysselsättningen eller konkurrenskraften ökar om det är lättare att säga upp anställda.
– För en enskild arbetsgivare kan lagändringen innebära en lättnad, men på en nationalekonomisk nivå har det ingen effekt på sysselsättningen, säger han.
Petra Sund-Norrgård tror inte heller att lagändringarna kommer att ha så stora konsekvenser.
– Jag tror inte att förslaget är revolutionerande. Det här handlar inte om att ge fria tyglar för arbetsgivare att byta ut alla de vill. Sakliga skäl är sakliga skäl.
Vad tycker du är tillräckliga orsaker för att säga upp någon? Motivera din åsikt i kommentarerna.