Dessa dagar höjs det många skålar till den amerikanska presidenten Donald Trumps ära i Moskva. Den ryska eliten suckar av både välbehag och lättnad.
– Äntligen har Washington insett att Ryssland är en stormakt med legitima intressen i sina närområden, tänker man högt.
Och retoriken gentemot den gamla ärkefienden i Washington har redan gjort en radikal USA-sväng.
– Det sunda förnuftet har återvänt, och precis som på den gamla goda tiden är det nu dags för stora affärer mellan stora ledare, hojtar den statliga propagandan.
Också president Vladimir Putin anstränger sig för att hänga med i de nya tiderna. Sent i måndags kväll gav han en sällsynt lång intervju till sin hovreporter Pavel Zarubin om den nya relationen till USA.
– Vi vill fråga våra amerikanska kollegor om de vill hjälpa oss att gräva fram sällsynta jordartsmetaller. Vi har ju betydligt mer fyndigheter än Ukraina!
Putin vill göra en deal
När Putin ger en ”exklusiv” intervju till sin hovreporter bör alla röda varningslampor aktiveras. Upplägget innebär att Kreml har slipat fram diverse budskap för dagen som enbart ska främja Rysslands nationella intressen.
Och den här gången var Putin mån om att tala business.
Donald Trump kräver som bekant att få utvinna sällsynta jordartsmetaller i Ukraina. Många experter har sett planen som ett frö till en allvarlig konflikt mellan USA och Ryssland. Men i intervjun betonade Putin raka motsatsen.
– Här krävs stora investeringar och vi vill samarbeta med amerikanska företag, sa presidenten utan att blinka.
– Erbjudandet gäller också våra nya territorier som nyligen återvänt till Ryssland.
I nyryskan betyder termen ”nya territorier” de ukrainska regioner som Ryssland ockuperar. USA och Ryssland ska alltså inte konkurrera, utan tillsammans plundra Ukraina på landets naturresurser.
Trumps cyniska stormaktspolitik om att göra affärer kan vara den jackpott som Putins Ryssland behöver.
Efter tre år av krig också mot västerländska investerare öppnar plötsligt Putin dörrarna till de ryska naturresurserna.
Moskvas intressen är givna. Landet behöver bryta isoleringen, lyfta sanktionerna och stimulera en hårt trängd ekonomi.
Men hur är det med de utländska storbolagen? Har de blivit klokare?
Trump den rationella
Det andra stora temat i intervjun handlade givetvis om Ukraina, där Putin fortsatte att svartmåla Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Enligt Putin vill både Ryssland och USA uppnå fred i Ukraina så snart som möjligt.
– Men Zelenskyj är en toxisk figur för Ukraina. Också Trump förstår detta. Och Donald vill förbättra den politiska situationen i Ukraina för att samtidigt skapa förutsättningar för den ukrainska statens överlevnad.
– Zelenskyj vägrar förhandla om fred eftersom han i så fall måste häva krigslagarna och genast arrangera presidentval där han inte har några chanser att vinna, hävdade ledaren i Moskva.
Putin har velat avsätta Zelenskyj ända sedan det blev klart att Ukrainas president vägrar fungera som Moskvas nickedocka. Eftersom Putins anfallskrig inte har lyckats avsätta honom, vill Moskva nu försöka nå samma resultat genom att kräva presidentval.
Putin levererade också ett förbluffande uttalande om Ukrainas framtid.
– Ryssland är inte emot att Ukrainas statsskick bevaras, men landet får inte användas som en språngbräda för aggressioner mot oss. I slutändan bör Ukraina förvandlas till en vänlig grannstat.
De senaste tre åren har Putin aldrig talat om ”den ukrainska statens överlevnad”. I stället har Rysslands krigshandlingar talat sitt tydliga språk.
Presidentens uttalande kan heller inte tas på allvar, utan är taktik inför de stundande fredsförhandlingarna.
Moskvas mål är fortfarande att eliminera Ukraina som ett självständigt land.
Den som tvekar kan läsa Putins långa essä om Ukrainas framtid från sommaren 2021.
Moskvas långa önskelista
En uppgörelse om fred i Ukraina betyder något helt annat för Putin än för Trump.
För Rysslands del handlar det inte enbart om territorium, utan om dominans i närområdet. Moskva vill bli erkänd som en stormakt som har rätt att bygga om den europeiska säkerhetsordningen efter landets säkerhetsintressen.
Hittills hävdar Moskva att man inte nöjer sig med en snabb vapenvila. I stället vill man åtgärda ”de grundläggande orsakerna” till kriget och skapa en långsiktig lösning.
Moskva är övertygad om att USA nu öppnat ett möjligheternas fönster för ett imperialistiskt Ryssland att blomstra. Och Putin kommer att utnyttja chansen genom att maximera sina krav inför fredsförhandlingarna.
Rysslands önskelista är redan lång, och det främsta målet är att minska amerikanernas militära närvaro i östra Europa. I samma paket ingår också målet att övertyga Washington att dra tillbaka sina kärnvapen.
Med all sannolikhet kommer Moskva att upprepa många av sina krav som man lade fram i december 2021. Den gången handlade mycket om att Ryssland krävde att Nato skulle dra bort sina trupper från de länder som gått med i alliansen efter år 1997, till exempel Baltikum och Polen. Ett krav som nu också skulle gälla Finland och Sverige.
Moskva ville också se ett förbud mot all militär verksamhet från Nato i Ukraina, Kaukasus och Centralasien.
Vem som skulle rycka in för att fylla detta tomrum skrevs aldrig ut i dokumentet. Men i stället hägrade det tydligt mellan raderna – där det fortfarande hänger kvar.
Anders Mård är Svenska Yles Rysslandsreporter. Mård har bott i Ryssland och bevakat landets politik och samhälle i över 20 år.