Sverige slopade arvsskatten i december 2004.
På fredagen föreslog den arbetsgrupp under ledning av Risto Murto, som har skrivit en tillväxtrapport för Finland, att också Finland borde avskaffa arvsskatten.
Den skulle ersättas av en skatt på försäljnings- och överlåtelsevinster som inte betalas vid själva arvet, utan först när den ärvda egendomen säljs.
Daniel Waldenström som är professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning i Stockholm säger att Sverige bara har haft goda erfarenheter av att slopa arvsskatten.
– Arvsskatten var fint tänkt, men den har inte fungerat i praktiken. Den ger inte särskilt stora skatteintäkter. Den hämmar företagare, viljan att bygga upp företag och skapa jobb. Det har skadat ekonomin i stort.
Därför har flera länder övergett den här typen av skatt. I Sverige förs i dagens läge ingen debatt om att återinföra den.
Försvar för arvsskatten inom arbetsgruppen
Professor Mika Maliranta som är direktör för forskningsinstitutet Labore var med i arbetsgruppen. Han vill inte slopa arvsskatten och lämnade in en avvikande mening.
Maliranta tycker att det skulle minska på beskattningens neutralitet på ett sätt som skadar den ekonomiska tillväxten.
Som han ser det förblir kapitalet i samma människors ägo i högre grad än i dag om man avskaffar arvsskatten. Det leder till att kapital, ägande och arbetstillfällen har en mindre rörlighet i ekonomin.
Daniel Waldenström förstår inte den här kritiken. Visserligen tycker han också att företagen ska beskattas, men han tycker det är bättre att beskatta aktieutdelning eller ränteinkomster.
Tillväxtrapporten förordar i linje med detta vissa skärpningar av företagsbeskattningen, men både Centralhandelskammaren och Företagarna i Finland har kritiserat den delen av rapporten.
Båda önskar ändå att Finland skulle slopa arvsskatten på samma sätt som Sverige.
Problem med arvsskatten
Daniel Waldenström säger att det i Sverige har varit positivt för samhällsekonomin att avskaffa arvsskatten.
Vid många arv är det svårt att avgöra värdet på tillgångar som inte handlas på en marknad. Många familjeföretag är inte börsnoterade och då är det svårt att fastställa vilket värde de har. Det gör att det är svårt att beskatta ett arv när det gäller familjeföretag.
Daniel Waldenström säger att en arvskatt på familjeföretag har inneburit att alla ägare inte har velat utveckla sina företag då mycket av det arv som de ska lämna efter sig till sina barn kommer att beskattas bort.
– Det har i praktiken minskat tillväxten och det är därför arvsskatten inte har fungerat.
I Finland har företagare i många repriser klagat över att företag säljs utomlands då arvingarna inte har haft råd att utveckla dem efter att de betalat arvsskatt.
– Det finns ju också en risk att företagare väljer att flytta till andra länder. Sverige hade flera exempel på det under 1960-, 70- och 80-talet då våra arvsskatter var alldeles för höga.
– Det är den sämsta lösningen för landets ekonomi såklart. Det är klart att vi vill att företagen ska stanna i våra länder och skapa jobb, inkomster och skatteintäkter till ekonomin, säger Daniel Waldenström.
Han tycker att en skatt på försäljnings- och överlåtelsevinster har fungerat bättre i Sverige också för privatpersoner. Ofta ärver personer sina föräldrars lägenheter och villor.
I det skedet som de säljs vidare har den som ärver dem pengar att betala skatten. Så är det inte alltid om alla pengar är bundna till en osåld lägenhet eller fastighet.
Arvingar kan vänta med att sälja för att undvika skatt
Till en liten del förstår Daniel Waldenström Malirantas farhågor i de fall då arvingarna väntar med att sälja för att de inte vill betala skatt, men han tycker att arvsskatten är ett större problem för ekonomin som helhet.
Som han ser det handlar det i grund och botten om att tillväxten är det viktigaste för ett lands ekonomi.
– Fokus i Finland bör vara att premiera företagande så att företagen växer så mycket som möjligt. I dem kan folk sedan skaffa jobb och få inkomster som kan beskattas.
Daniel Waldenström tycker inte heller att jämlikhetsargumentet för arvsskatten håller. Ofta motiveras en arvsskatt med att alla i nya generationer borde ha samma chanser i livet.
Som Daniel Waldenström ser det är problemet med det argumentet att de som ärver ofta är ganska gamla, I Sverige är den genomsnittliga arvingen 55 år gammal, och situationen är liknande i Finland.
– Arvsskatten utjämnar inte effektivt livschanserna för varje ny generation. Där är skolpolitiken mycket viktigare än just arvsbeskattningen.
Tycker du att Finland borde slopa arvsskatten? Varför / varför inte? Motivera ditt svar i kommentarsfältet.