Oberoende ryska sociologer i projektet Chroniki har frågat ryssar hur landets politiska ledning bör avsluta anfallskriget mot Ukraina.
26 procent säger sig stödja åtgärder som eskalerar kriget, till exempel genom mobilisering och territoriella erövringar.
23 procent efterlyser fredliga medel, som eftergifter, tillbakadragande av trupper och diplomatiska överenskommelser.
Hela 29 procent av de tillfrågade kunde inte uttrycka någon åsikt.
Enligt Rysslandsexperten Margarita Zavadskaya på Finlands Utrikespolitiska institut finns det en enkel förklaring till varför frågan splittrar det ryska folket.
– Personer som i autokratiska system lyckas formulera en klar åsikt om politiska ämnen härmar oftast den officiella retoriken. De förstår regimens ledtrådar om vad som är det säkra alternativet att säga högt och upprepar det.
– Splittringen betyder att folk inte har fått ett tydligt budskap i den här frågan från den statliga propagandan. Troligtvis eftersom man inte heller i Kreml ännu har lyckats formulera en klar åsikt.
Folk vill ha rysk fred
Censuren i Ryssland har skärpts rejält de senaste tre krigsåren och den statliga propagandan släpper inte fram några andra röster än de som regimen godkänner.
För publiken i utlandet blir intrycket lätt att stödet för president Vladimir Putins politik är monolitiskt.
I den här påtvingade tystnaden är det oerhört svårt att veta vad vanligt folk egentligen anser om eventuella förhandlingar om fred med Ukraina. Det är ett tema som forskaren Zavadskaya publicerar en ny rapport om nästa vecka.
– Det som är klart är att folk vill ha fred. Och att det råder en stor krigströtthet, säger hon.
Enligt den ännu opublicerade rapporten verkar Kreml nu försiktigt testa allmänhetens åsikter om potentiella fredsförhandlingar. Men redan nu har stödet ökat för fredssamtal, särskilt bland regimens anhängare.
– Enligt våra egna undersökningar vill mer än hälften ha någon form av fredsuppgörelse, säger Zavadskaya.
Det finns olika åsikter om under vilka villkor kriget bör avslutas, men samtidigt finns det ett utbrett stöd för presidentens krav. Det är ett paket som innehåller bland annat krav på att Ryssland får behålla de ockuperade områdena och att Ukraina aldrig får bli medlem i Nato.
– Putins förslag till ett fredsavtal stöds av en majoritet.
En dräglig rysk förlust
Enbart två av fem säger sig stödja att trupper dras tillbaka från Ukraina och att fredssamtal inleds utan att Rysslands mål för anfallskriget har uppnåtts.
I september ifjol var stödet högre: hälften av de tillfrågade ville se en reträtt. Forskarna antar att åsikterna har påverkats av de ukrainska styrkorna offensiv in på rysk mark i regionen Kursk.
De förklarar också förändringen med att den ryska armén ”visar tecken på att rycka framåt, något som ger folk intrycket av en nära förestående seger.”
Europa inte högt i kurs
I Chronikis undersökning fick folk också betygsätta i vilken grad olika världsledare påverkar processen om fred i Ukraina på en skala från 1 (inte alls beroende) till 5 (helt beroende).
Resultatet avslöjar att ryssarna anser att Vladimir Putin (4,65), USA:s president Donald Trump (3,66) och Kinas president Xi Jinping (3,04) har det starkaste inflytandet.
Europas roll verkar ha fallit i skymundan. Inflytande från Frankrikes president Emmanuel Macron stannar på blygsamma 1,8.
Forskarna konstaterar i rapporten att de som menar att freden främst avgörs av de här politikerna också tenderar att tro att ”kriget tar slut inom några månader”.
Krigströtthet väger tungt
Undersökningen visar också att en majoritet (54 procent) av ryssarna anser att kriget har haft en negativ inverkan på vardagen.
Samtidigt säger en av tre att kriget inte har haft någon inverkan alls på vardagen.
En av tio menar att kriget har haft en positiv inverkan på deras vardag.
Allt fler säger nu öppet att deras ekonomiska situation har förvärrats på grund av den höga inflationen.
– Människor är också oroade över att deras söner och män ska mobiliseras, säger Zavadskaya.
Experten betonar att folk i princip kan vara pro-Putin, men när politiken berör det egna hemmet och barnen kan människor bete sig helt annorlunda.
– De flesta hankar sig nu fram och försöker överleva i en ny verklighet, utan att offra sitt ekonomiska välbefinnande, sin psykiska hälsa och familjen.
– Vi matas ofta med bilder från Ryssland där man prisar kriget. Men man ska komma ihåg att rysk tv sänder dessa bilder i syfte att skapa en illusion om en stark majoritet som stöder presidenten.
Chronikis undersökning tog också pulsen på stödet till Putins anfallskrig. Resultatet visar gamla bekanta siffror där 21 procent av ryssarna aktivt är emot anfallskriget medan 18 procent aktivt stöder det.
1 600 vuxna ryssar deltog i undersökningen.