Finlands klimatmål är en vattendelare mellan regeringspartierna. Det här syns i Yles enkät till riksdagsledamöterna. 130 riksdagsledamöter svarade på enkäten.
De flesta av de riksdagsledamöter som anser att Finland ska slopa målet att vara klimatneutralt senast år 2035 hör till regeringspartiet Sannfinländarna. Även många kristdemokrater är skeptiska.
En klar majoritet (82) av riksdagsledamöterna anser att Finland ska hålla fast vid målet om klimatneutralitet år 2035. Till gruppen av ja-sägare hör alla riksdagsledamöter från De Gröna, Svenska folkpartiet (SFP), Socialdemokraterna och Vänsterförbundet.
I början av året kom nyheten att Petteri Orpos (Saml) regering har inre konflikter på grund av klimatmålen.
Enligt klimatlagen ska Finland vara klimatneutralt senast år 2035, men Sannfinländarna och Kristdemokraterna har kritiserat målsättningen. SFP och Samlingspartiet har däremot bundit sig till klimatmålen.
Oenigheten mellan regeringspartierna syns också i Yles enkät. Största delen av de 33 riksdagsledamöter som enligt enkäten vill slopa klimatmålen är sannfinländare.
”Ett utopistiskt mål som förstör vår ekonomi”, motiverar Mauri Peltokangas (Sannf) från Vasa valkrets.
Kommunikationsminister Lulu Ranne (Sannf) som bland annat ansvarar för trafikfrågor i regeringen säger nej till klimatmålen.
”Sannfinländarna har motsatt sig Finlands överambitiösa målsättning ända från början. Målsättningen har i princip varit orealistisk och oerhört dyr för Finland och finländarna. Den försämrar vår konkurrenskraft och vår ekonomi.”
De riksdagsledamöter som motsätter sig klimatmålen kommer från kommuner utanför Nyland.
Bland samlingspartisterna finns också en motståndare: Heikki Autto från Lapplands valkrets. Han anser att Finlands klimatmål borde motsvara den allmänna linjen inom EU.
”Finland är ett av de få länder i världen som på riktigt i större utsträckning har minskat utsläppet av växthusgaser och annars också gjort massor för att främja naturskyddet och minska alla typer av nedsmutsning. För att få andra länder att följa vårt exempel borde vi också ta hand om vår konkurrenskraft och vår ekonomiska framgång”, anser Autto.
De tre kristdemokrater som svarade på enkäten kunde inte välja mellan ja eller nej. Päivi Räsänen från Tavastehus valkrets skrev i sitt öppna svar att målsättningen för tillfället verkar orealistisk.
Frågan är aktuell eftersom regeringen i halvtidsöversynen ska behandla hur klimatlagen förverkligas. Vid halvtidsöversynen fattar regeringen beslut om statens ekonomi för de följande åren.
Artikel är en bearbetad översättning av Yles artikel Hallituksen sisälle repesi railo ilmastotavoitteista.