Emilia Saaristo är en av dessa ungdomspoliser. Med sig just den här dagen i Korsholm har hon kriminalöverkonstapel Joonas Turtonen.
Man kan kalla dem ungdomspoliser, om man så vill.
– Vår roll är att finnas här för ungdomarna. Tröskeln ska vara låg för dem att komma fram och prata med oss, säger Saaristo.
Poliserna rör sig inte bara i skolorna, utan också ute på stan på kvällar och helger.
Saaristo berättar att man vill komma bort från bilden att om polisen är på plats så har något hänt.
– Inget har nödvändigtvis hänt. Vi är här och kommer att vara här med jämna mellanrum.
Vad vill då ungdomarna diskutera när de tar kontakt?
– Allt mellan himmel och jord. Många frågar om hur svårt det är att bli polis. Men också frågor som ”hur mycket böter får jag om jag kör med en trimmad moped”?
Ska vara samma personer som syns
Så hur bygger man då upp ett förtroende mellan polisen och ungdomarna? Svår fråga, men Saaristo tror att det är viktigt att det är samma personer som syns.
– Att det alltid är jag och min kollega som är på plats, både i skolan och på fritiden. Och så att vi faktiskt lyssnar. Enligt min erfarenhet känner sig ungdomar lite överkörda, folk pratar över huvudet på dem.
Till de som mår dåligt hälsar Saaristo att de inte ska lämna ensamma med sina problem. Prata med någon.
Ankarteamen jobbar specifikt med ungdomarna
Saaristo säger att polisen också har möjligheten att hänvisa personer som behöver hjälp vidare.
– Vi jobbar inte i våra egna fack. Vi jobbar väldigt mycket med ankarteamet.
Det finns flera ankarteam inom Polisinrättningen i Österbotten. De består, förutom poliser, även av till exempel socialhandledare och psykiatriska sjukskötare.
Ankarverksamheten tar sig an brott som misstänks ha begåtts av personer under 18 år. Man tar också hand om barnskyddsanmälningar gällande bruk av rusmedel eller annat beteende som inger oro.
Ledare för ankarverksamheten är kriminalöverkonstapel Joonas Turtonen.
– Jag upplever att vi fyller ett behov. Det är inte rätt väg att gå att direkt slussa in ungdomarna i straffrättsprocessen. Det behöver finnas en mellanform där man diskuterar till exempel hemkomsttider, säger Turtonen.
Turtonen lyfter fram att det är billigare och mer effektivt att förebygga än att reparera.
Poliser och medmänniskor
Vilka egenskaper gör en bra ungdomspolis?
– Det kommer vi att få lära oss. Men jag tror att vi ska vara oss själva. Ja, vi är poliser men vi är också medmänniskor, säger Emilia Saaristo.
Förhoppningen är givetvis också att ungdomsbrottsligheten ska minska.
Varför begår ungdomar brott?
– Som ung tänker man kanske inte så mycket på konsekvenserna. Och så tänker man kanske att det jag gör före jag fyllt femton spelar ingen roll. Det finns också press som uppstår när man är i en större grupp och då gör man kanske dumheter.
Vad är ditt råd till föräldrar som oroar sig för sina barn?
– Prata. Ge inte upp efter ett försök. Och känns det väldigt jobbigt för dem att prata med föräldrarna, så kan man fråga om de hellre vill prata med någon annan.
Det finns ett antal utvalda skolor som Emilia Saaristo och kollegan Elina Kivimäki kommer att röra sig i. Saaristo och Kivimäki jobbar med Vasa som bas.
– Vi har skolor i Vasanejden som är schemalagda. Men eftersom hela Österbotten är vårt verksamhetsområde, så finns det inget som säger att vi inte kan köra norrut eller söderut någon dag.
