Partierna har under tisdagen lämnat in sina kandidatlistor. Det här gäller både listorna för kommunalvalet och för välfärdsområdesvalet. Båda valen arrangeras den 13 april.
Centern har lite färre kandidater än för fyra år sedan, men är fortfarande det parti som ställer upp flest kandidater.
Partisekreterare Antti Siika-aho säger att oppositionspartiet Centern har nästan 6 000 kandidater i kommunalvalet och drygt 1 400 i välfärdsområdesvalet.
I kommunalvalet har Centerns kandidater minskat med över 600 sedan valet för fyra år sedan. Siika-aho förklarar det dels med att antalet fullmäktigeledamöter har minskat i flera mindre kommuner, dels med att många inte anser sig ha tid att vara med i kommunalpolitiken.
– Många finländare funderar idag på sin tidsanvändning, och beslutsfattande i kommuner och välfärdsområden är inte en favorithobby för alla, säger Siika-aho.
Samlingspartiet har haft svårt i östra Finland
Statsministerpartiet Samlingspartiet har drygt 5 500 kandidater i kommunalvalet. Bäst har partiets kandidatnominering lyckats i de större städerna.
Partiet har däremot haft svårare än tidigare att nominera kandidater i de östligaste delarna av Finland, säger partisekreterare Timo Elo.
I välfärdsområdesvalet har Samlingspartiet fulla listor i alla valdistrikt, med undantag för Kajanaland.
Det största oppositionspartiet Socialdemokraterna (SDP) har drygt 5 000 kandidater i kommunalvalet, vilket är en aning färre än för fyra år sedan.
Å andra sidan har SDP flera kandidater i välfärdsområdesvalet än senast. Hälso- och sjukvårdsfrågor intresserar, konstaterar partisekreterare Mikkel Näkkäläjärvi.
Svenska folkpartiet ställer upp ungefär 1 200 kandidater i kommunalvalet, vilket är lite färre än i senaste kommunalval.
SFP:s kandidatantal är däremot större än senast i välfärdsområdesvalet. Den här gången är kandidaterna nästan 380 till antalet. Partisekreterare Fredrik Guseff är nöjd med uppslutningen.
Inga sämjoval att vänta
Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom har varit i kontakt med kommuner som hade färre än två kandidater per fullmäktigeplats i senaste kommunalval.
Det verkar inte finnas risk för sämjoval i de här kommunerna, men det kommer att bli svårt att få tillräckligt med suppleanter.
– Det är många som säger att situationen har varit bekymmersam, men ingen säger att det skulle finnas risk för sämjoval.
Marianne Pekola-Sjöblom lyfter fram en intressant trend: valmansföreningarna ökar i antal.
Redan i förra valet ökade antalet obundna kandidater, och trenden verkar hålla i sig.
Hon säger att det finns kommuninvånare som vill engagera sig, men som drar sig för att ställa upp i val för ett politiskt parti.