Start

Marinens första nya korvett snart sjösättningsklar – alla fyra fartyg i bruk år 2029

Den första av marinens korvetter i Pohjanmaa-klassen sjösätts under våren. Från och med 2030-talet ska marinen ha ännu bättre förutsättningar att bevaka Östersjön.

Datorbild av marinens nya fartyg i Pohjanmaa-klassen.
Marinen ska få fyra nya korvetter före utgången av 2020-talet. Bild: Rauma marine constructions

Säkerhetsläget i Östersjön är för närvarande stabilt, men den framtida utvecklingen är svår att förutspå och läget kan förändras snabbt, bedömer marinens kommendör, konteramiral Tuomas Tiilikainen, i en intervju för Yle.

Bilden visar en person i uniform med finska flaggan på ärmen, och i bakgrunden finns en skylt där det står "Merivoimat" vilket är finska för "marinen".
Tuomas Tiilikainen tillträdde som marinens kommendör i fjol. Bild: Mimmi Nietula / Yle

Det mest akuta hotet är fortfarande den ryska skuggflottan.

– Skuggflottan innebär en risk för miljöolyckor, men risken för ett regelrätt militärt angrepp på Finland är fortfarande låg, säger Tiilikainen.

Baltic Sentry fick effekt

Tack vare Natos effektiviserade övervakning av Östersjön har marinen nu en bättre lägesbild, och ännu bättre koll på de fartyg som misstänks ingå i skuggflottan.

Den pågående spaningsinsatsen, som går under namnet Baltic Sentry, inleddes i januari efter de återkommande fallen av misstänkt kabelsabotage på Östersjön. Också finländska fartyg har deltagit i insatsen.

tt militärfartyg ligger förtöjt vid kajen vid en hamn.
Robotbåten Pori har deltagit i Baltic Sentry-insatsen på Östersjön. Bild: Maria Stenroos / Yle

Natomedlemskapet och underrättelseutbytet inom alliansen ger en välkommen trygghet med tanke på det oroliga världsläget.

Trots Trumpadministrationens nästan dagliga utspel kring Nato, Ukraina och Europas försvar fungerar samarbetet med de amerikanska kollegerna väl.

– Vi ser inga tecken på några större förändringar i USA:s inställning till Finland och vårt övningssamarbete, säger Tiilikainen.

Kustfort i förändring

Marinen har också andra viktiga projekt på gång med sikte på 2030-talet.

De nya Pohjanmaa-korvetterna kommer att ha mångsidig beväpning och utrustning för bland annat ubåtsbekämpning, och då marinens sensorsystem på havsbottnen förnyas kommer man att ha ännu bättre möjligheter att upptäcka både ubåtar och mindre undervattensdrönare.

En soldat vid en kanon på Russarö i Hangö.
En av kanonerna på Russarö utanför Hangö. Bild: Yle/Kaia Paukku

Moderniseringsplanerna för kustforten i Finska viken och Skärgårdshavet börjar också ta form. Det gamla kustartilleriet från 1980-talet ska så småningom tas ur bruk och ersättas av modernare rörliga system. Själva öarna och markområdena vill försvaret ändå hålla fast vid.

– De fungerar fortfarande utmärkt som övningsområden och baser i undantagsförhållanden, intygar Tuomas Tiilikainen.