EU-ländernas ledare vill satsa mer på försvaret, upp till omkring 800 miljarder euro.
– Den här summan på 800 miljarder är abstrakt och delvis påhittad, säger Tuomas Iso-Markku, forskare vid Utrikespolitiska institutet.
Rent konkret har EU:s ledare endast uttryckt ett stöd för att en fond ska upprättas. Fonden kunde finansieras med gemensamma lån och uppgå till 150 miljarder euro.
Den resterande summan på 650 miljarder är Europeiska kommissionens uppskattning över hur mycket medlemsländerna skulle kunna satsa på försvaret om EU lättar på sina skuldregler.
– I sista hand beror summan på hur mycket medlemsländerna vill satsa, säger Iso-Markku.
Enligt Tuomas Iso-Markku visar toppmötet att det finns en äkta vilja att satsa pengar på försvaret. Men han tycker att en ännu större förändring är den som sker i Tyskland.
Landet har haft en väldigt strikt syn statsskulden, men nu föreslår regeringssonderaren Friedrich Merz att landet gör ett undantag från sin skuldbroms för stora satsningar på försvaret.
– I praktiken skulle det inte finnas något tak för hur mycket Tyskland kan satsa på försvaret. Och det är ett betydande beslut eftersom Tyskland är en så stor aktör.
Samtidigt driver Tyskland också frågan om att lätta på skuldreglerna på EU-nivå.
Beslutet förändrar EU
Hanna Ojanen, forskningsdirektör vid Tammerfors universitet, säger att toppmötet inte bara handlar om försvarspengar, utan också om en mer grundläggande förändring.
– Det handlar om ett mer autonomt europeiskt försvar, vilket kan behövas eftersom man inte vet hur mycket man kan samarbeta med USA, säger Ojanen.
Varje EU-land sköter sitt eget försvar. Betyder det här att man kommer att satsa på gemensamt försvar inom EU?
– Det är möjligt att vi är på väg ditåt. Möjligheten att bestämma om det nämns redan i EU:s grundfördrag. Hittills har det militära samarbetet skett främst genom Nato. Men nu tänker man kanske att det är bättre att inte bara satsa på det egna landets försvar, utan också bygga mer gemensamma lösningar.
Enligt Ojanen är det för tidigt att säga hur besluten kommer att påverka Ukraina, eller om EU kan ersätta det militära stödet från USA.
– Det är fortfarande oklart vad som fattas och vad USA egentligen kommer att göra, säger Hanna Ojanen.
Toppmötet gav inget konkret för Ukraina
Tuomas Iso-Markku säger att det under toppmötet inte fattades några konkreta beslut som gäller Ukraina.
– Man uttryckte sitt stöd och sin solidaritet på ett politiskt plan, men man gav inga nya löften.
USA försöker pressa fram en fred i Ukraina och har bland annat pausat vapenleveranserna. Enligt Iso-Markku är Ukraina i en mycket svår situation.
– Europa skulle kunna göra mera för Ukraina. Men det kan vara svårt att ersätta alla vapenleveranser från USA, särskilt när det gäller vissa typer av vapensystem som inte produceras i Europa.
Tuomas Iso-Markku ser samtidigt USA:s inställning till det europeiska stödet som avgörande.
– Hittills har USA:s linje varit att Europa borde stödja Ukraina i större utsträckning. Men om administrationen vill få till stånd ett snabbt avtal med Ryssland, är det möjligt att de ser europeiskt stöd som ett hinder för det.
– Om USA börjar kräva att Europa sätter stopp för stödet till Ukraina blir situationen mycket svår, säger Iso-Markku.
Artikeln uppdateras 7.3 kl. 17.46. EU har inte officiellt fattat ett beslut om fonden på 150 miljarder, utan EU-ledarna har enbart uttryckt sitt stöd för fonden.