Innan vårdreformen trädde i kraft, när landets kommuner ännu ansvarade för den lokala sjukvården, gick stora delar av kommunernas intäkter direkt till olika vårdkostnader. Förutom en stor omorganisering av landets sjukvård innebar vårdreformen också att kommunerna gick från att vara vårdkommuner till att bli bildningskommuner.
– Alla kommuner har lagstadgade uppgifter som man måste genomföra. I samband med att vården inte längre är kommunens ansvar är det nu bildningen som skattemedlen i huvudsak riktas till. Vi kan säga att det idag är frågan om bildningskommuner, förklarar Benjamin Strandberg, sakkunnig på Kommunförbundet.
Två tredjedelar av kommunens intäkter går direkt till bildningsväsendet i dag, visar Kommunförbundets analys. Inom bildningsväsendet är det förskolan och grundskolan som kostar mest, småbarnspedagogiken kommer på andra plats och till sist kommer andra stadiets utbildning.
Kommunförbundets analys stämmer också överens med hur Hangö fördelar sina skattemedel, konstaterar koncernekonomichef Kim Adolfsson.
– Bildningen är kommunens primära uppgift idag. Omkring 65 till 70 procent av våra nettoinkomster går till bildningsväsendet, konstaterar han.
Lätt i teorin, men invecklat i praktiken
I all sin enkelhet fungerar inkomstbeskattningen så här: På den uppskattade årsinkomsten betalar man varje månad in en förskottsinnehållning till skattemyndigheten. Förskottsinnehållningen består av en progressiv del som går till staten, avgifter till Folkpensionsanstalten, eventuell kyrkoskatt för medlemmar i ett kyrkligt samfund.
Den sista delen av förskottsinnehållningen är hemkommunens kommunalskatt, som varje kommun själv fastställer. Enligt den här uppdelningen skulle det inte vara särskilt svårt att räkna ut hur ens skattepengar fördelas, men den ekvationen blir bara rätt i teorin för i praktiken är beskattningen betydligt mera komplicerad.
– I princip är tankegången rätt, men kurvorna blir för raka eftersom olika avdrag inte beaktas och personer med lägre inkomster också betalar mindre skatt, förklarar Kim Adolfsson, koncernekonomichef för Hangö stad.
Istället beskriver Kim Adolfsson skattesystemet som en flerfilig motorväg där den enkla teorin bakom beskattningen är en fil, men de andra filerna påverkar trafiken till en så stor utsträckning att det i praktiken blir missvisande om man inte tar även de andra filerna i beaktande.
Höga kommunalskattesatser i Västnyland
Kommunalskatten är en stor inkomstkälla för kommunen och i de Västnyländska kommunerna utgör kommunalskatten den absolut största intäkten för respektive kommun.
Kommunalskatten är också en fast skattesats som varje kommun fastställer årligen. Kommunalskattens medeltal i Finland (exklusive Åland) ligger på 7,54 procent och alla kommuner i Västnyland ligger över medeltalet. Dessutom hör Västnylands kommunalskattesatser till de högre i hela Nyland.
Det finns många orsaker bakom att skattesatserna varierar så mycket mellan kommunerna i Nyland, berättar Benjamin Strandberg. Nivåerna på invånarnas inkomster spelar naturligtvis en stor roll och en mindre gynnsam demografi kan bli dyrt för kommuner.
– Men en hög kommunalskatt kan också bero på att kommuner erbjuder bra tjänster. Skattesatsen säger alltså inte så mycket i sig, säger Benjamin Strandberg.
Finns det en risk att kommuner med hög kommunalskatt förlorar invånare till en billigare grannkommun?
– Forskning visar ändå att kommunalskattesatsen till syvende och sist inte märkbart påverkar valet av hemkommun. Det är andra orsaker som jobb och familj som ligger bakom valet att byta hemkommun, säger Benjamin Strandberg.
Hangös koncernekonomichef Kim Adolfsson tycker också det är bra att vända på steken och inte stirra sig blind på hur mycket man betalar i skatt. Istället ska man fokusera på vad man får för skattepengarna.
Varför är skattefrågor så komplicerade?
– För oss som jobbar med kommunal ekonomi är det egentligen frågan om lätt matematik. Vi får in pengar och så avgör vi hur pengarna fördelas så att kommuninvånarna är nöjda. Däremot är den skattejuridiska biten om hur man samlar in skattepengar väldigt komplicerat, säger han.