En pulkabacke, en hockeyrink, en grusplan med fotbollsmål, en klättervägg och en linbana, allt detta finns på Bergö skolas gård. Det är bara att välja och vraka bland aktiviteter för Bergö skolas elever.
Ändå är det skogsdungen och traditionella lekar som lockar mest bland de barn som Yle Österbotten träffar på måndag morgon.
– Jag är mest i skogen och bygger kojor och sånt, säger Axel Uljens.
– Vi gungar för det mesta, säger Vienna Westman-Enroth.
Vad tycker ni om skolgården?
– Den är bra för det finns mycket att göra, säger Westman-Enroth.
Rektorn Anna-Lena West konstaterar också att det ofta är de naturliga lekplatserna som lockar, fast hur dyra anläggningar de köper.
– De är jättepopulära i början men sen är det de vanliga sakerna, som vattendiken där man kan stampa sönder isen eller labyrinten (gångar i skogsdungen), som är de mest populära, säger West.
5 000 elever fler för att vara lika trångt som i Åbo
Men alla skolgårdar i Svenskfinland ser inte ut så här. Enligt Svenska Yles granskning finns det stora skillnader vad gäller både storlek och innehåll.
Till exempel har eleverna i Cygnaeus skola i Åbo två kvadratmeter yta per elev att röra sig på, medan eleverna på Bergö har 358 kvadratmeter vardera. För att det skulle vara lika trångt på gården på Bergö skulle skolan behöva ha nästan 5 000 elever.
Även om eleverna på Bergö tycker om sin skolgård och att det finns mycket att göra, så säger de att nästan är för stor.
– Vi är ju under trettio elever, så det är kanske lite stor skolgård för lite elever, säger Westman-Enroth.
West håller delvis med.
– Vi har varit tvungna att avgränsa den bakre sidan av skolan, så att de inte är där alla raster utan bara vid enskilda tillfällen. Och det beror på att vi ska kunna övervaka skolgården tryggt. Framsidan är tillräckligt stor att övervaka, säger West.
Men med tanke på vikten att få barnen att röra på sig tycker inte West att det kan vara för stort.
– En stor skolgård inbjuder naturligt att de får springa och leka fritt. Elevrådet brukar ha lekar som de drar och oftast är det samma lekar som eleverna väljer. Det är bollen är hemma och tio stickor på en bräda. Sådana gånger öppnar vi baksidan också, så att man har mer att gömma sig bakom, säger West.
Att det finns en skogsdunge på skolgården är heller ingen självklarhet, visar Svenska Yles granskning. 10 procent av gårdarna består av mindre än 30 procent grönt, medan Bergös gård har 60 procent grönyta.
– Där finns det möjlighet att klättra och hoppa och bygga kojor. Skulle de få en brädhög, spikar och hammare skulle de säkert ha svårt att komma in från rasterna. Men det är ju vissa prejudikat som styr skolvärlden, så allt får de inte göra, men de bygger väldigt flitigt kojor av kvistar och ris som de hittar, säger West.
Även om skolgården på Bergö har en hel del utrustning och så sent som 2020 fick en nybyggd lekpark, så har eleverna en del önskemål.
– En vattenpark, tycker Ellen Berglund.
– En slalombacke, säger Vienna Westman-Enroth.
– En rutschkana, säger Axel Sundén.
– Mer gran i skogen, önskar Axel Uljens till sitt kojbygge.
– Lite mer grejer, för det känns ganska tomt här på gården, säger Valter Uljens.
– Mitt önskemål skulle vara någon sorts hinderbana som som de skulle kunna använda, säger rektorn Anna-Lena West.