Vid förra vårens ramförhandlingar var det flera sjukhus som fick sig när regeringen bestämde sig för att banta ner sjukhusnätet.
Samtidigt fick svenskdominerade Raseborg och Jakobstad lov att fortsätta upprätthålla nattjourer på grund av språkrättsliga skäl – trots att besökarmängderna talade för en nedläggning.
Svaren i Yles valkompass visar att stödet för att bevara jourtjänster av språkrättsliga skäl är lågt bland kandidaterna överlag.
Förutom Svenska Folkpartiet är det endast Vänsterförbundet där en majoritet av kandidaterna stöder påståendet i Yles valkompass.
Sannfinländarna motsätter sig allra mest språkliga undantag i sjukhusens tjänster.
Så här motiverar kritiska SFP:are
Ungefär var tionde SFP-kandidat är helt eller delvis av annan åsikt om behovet av språkligt motiverade jourer. Främst kom svaren från kandidater i Egentliga Finland, Österbotten och Östra Nyland.
Att upprätthålla småskalig jour på grund av språkrättsliga orsaker bidrar knappast till att vården på svenska sist och slutligen blir bättre.
Jerker Björkqvist, SFP, Egentliga Finland
Att upprätthålla en dygnetruntjour bara på den basisen är väldigt extremt.
Sebastian Franzén, SFP, Egentliga Finland
Det är avståndet till närmaste dygnetruntjour inom välfärdsområdet som ska vara avgörande, inte den språkliga aspekten i första hand.
Camilla Roslund-Nordling, SFP, Österbotten
Det är inte kostnadseffektivt att upprätthålla dygnetruntjour på ett litet ställe. Det är också en patientsäkerhetsfråga, och räcker läkarna till?
Marlen Timonen, SFP, Mellersta Österbotten
Det finns sannfinländare som försvarar svenskan
Även om Sannfinländarna är mest negativa mot språkrättsliga undantagslov, så finns det tiotals kandidater som är fullständigt ense om att svenskan kan behöva speciallösningar.
Så länge Finland är ett officiellt tvåspråkigt land, bör tjänsterna garanteras på flytande svenska i områden där majoriteten av befolkningen är svenskspråkig.
Olli von Wehrt, Sannf, Satakunta
Det är viktigt att få grundläggande tjänster på sitt eget modersmål. De här sjukhusen betjänar också den finskspråkiga befolkningen på sina områden.
Pasi Sutinen, Sannf, Vanda-Kervo
De språkliga rättigheterna är en del av Finlands tvåspråkighet och jämlikhet, och det är väsentligt att trygga dem. Dessutom kan små sjukhus erbjuda sina invånare snabb och tillgänglig vård, som kan förbättra kvaliteten och effektiviteten.
Timo Nuutinen, Sannf, Södra Savolax
Missnöjet mot regeringen kan påverka attityden till svenska särlösningar
Thomas Karv, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, tror att det dystra ekonomiska läget inom social- och hälsovården gör att partierna inte vill prioritera språkliga särlösningar inom vården.
– Jag tror att det här är mer en ekonomisk prioriteringsfråga än en språkrättsligt baserad fråga. Prioriterar man den här servicen så är det eventuellt bort från någonting annat, säger Karv.
Därför är Karv inte överraskad över att bara två partier har en majoritet som stöder svenskspråkiga jourer. Att just Vänsterförbundet förhåller sig positivt ser han som en del av partiets ”pågående push” att locka till sig svenskspråkiga väljare.
Det att de traditionellt sett svenskvänliga partierna Socialdemokraterna och De Gröna har färre än hälften som stöder svenskspråkiga jourer får Karv att höja på ögonbrynen.
Han tror att regeringens politik kan ha en effekt.
– De här partierna är kanske lite missnöjda med den regering som SFP sitter i, vilket kanske bidragit till att deras förståelse för svenskspråkiga särlösningar har minskat, säger Karv.