Start

Vi är lyckliga så in i Norden – lyckoprofessorn förklarar varför

Nordbor är nöjdast i världen med sina liv. Vi har demokrati, välfärd och frihet. Alldeles så enkelt är det ändå inte, säger världens första professor i lycka Micael Dahlen.

Micael Dahlen på scenen på Nordic Happiness Summit 2025.
Micael Dahlen är professor i ekonomi, numera också i välmående och lycka. Efter att ha insett kopplingen mellan pengar, välmående och lycka har han fokuserat allt mer på lyckobiten. Bild: Fredrik Nordström / AUNO_Media

Finland, Danmark, Island, Sverige och Norge ligger bland de sju lyckligaste länderna i världen. Den årliga World Happiness-rapporten mäter hur nöjda människor i olika länder är med sina liv.

– Vi ligger högst på världsrankingen i lycka i The World Happiness Report, vilket är fantastiskt – det ska vi fira och värna om, säger lyckoprofessor Micael Dahlen och dröjer kvar i ett brett leende.

– Sen finns det många sätt att mäta lycka, det här är bara ett sätt, tillägger han.

Den nordiska lyckan och hemligheten bakom den intresserar världen över. Dahlen sammanfattar den nordiska lyckan kort.

– Något vi har gemensamt i de nordiska länderna är att vi är små länder, så vi har behövt komma samman. Vi behöver lita på varandra och göra bra tillsammans. Det gör vi faktiskt bäst i världen.

Dåligt kärleksliv? Då kan vi skylla på regeringen

Lyckan är större i demokratiska länder, visar forskningen. De som är lyckligare beter sig också bättre i sitt samhälle. De ställer upp för varandra, följer lagar och bidrar på det viset till själva demokratin.

Det är alltså ingen slump att de nordiska länderna är både demokratiska och lyckliga.

Enligt Micael Dahlen borde våra beslutsfattare ta del av forskningen och börja mäta lycka i samhället för att spegla sin politik.

– På sätt och vis kan man säga att regeringen är ansvarig för vår lycka. Vill man då ta det ett steg vidare så borde regeringen jobba med lycka som ett mått i sin politik.

Dahlen berättar också om forskning som visar på att vanliga medborgare tenderar att skylla på regeringen till och med för sina kärleksbekymmer.

Mikael Dahlin berättar hur olycklig kärlek och regeringens popularitet hänger samman.

Pengar är inte allt – men spelar en roll

Micael Dahlen är samtidigt professor i ekonomi och lycka, välmående och välfärd. Ekonomiprofessorn blev mer och mer intresserad av lyckobiten efter att han gång på gång hade ställt sig frågan ”varför jagar vi pengar?”

Svaret landade ofta i något i stil med att ”det ska bidra till vår och andras lycka”.

– Då trillade polletten ned för mig och jag insåg att det är lycka och välmående jag borde fokusera på, säger Dahlen som år 2023 utsågs till professor vid Center for wellbeing vid Handelshögskolan i Stockholm.

I och med utnämningen blev han världens första professor i lycka.

Pengar och lycka hänger ihop, men inte på ett så enkelt sätt som många vill tro, menar Dahlen.

– Pengar gör oss lyckligare, men ju mer pengar vi har, desto mindre bidrar det till lyckan. Men vi har gjort en ny, jättespännande forskning som visar att ju lyckligare vi känner oss, desto mindre behov har vi av att få mer pengar. Så det fungerar i båda riktningar.

Att få guldmedalj år efter år kan skapa större lycka

Finland har utsetts till världens lyckligaste land i åtta år i rad och Sverige kommer tätt efter. Att år efter år få höra att vi i Norden är bäst kan i sig bidra till en högre uppskattning av vårt välbefinnande.

Det har Dahlen nyligen kunnat påvisa tillsammans med sitt team.

– I Sverige kunde vi se det. Efter förra året placerade rapporten oss rekordhögt på plats nummer fyra. Det blev nyheter över hela landet. Då steg lyckan när vi mätte den veckan efter.

Det glada budskapet fick på sätt och vis svenskarna att minnas hur lyckliga de är.

– Det blev som en påminnelse för oss i Sverige att livet är ganska bra här i alla fall, vi är på rätt väg. Så blev vi lyckligare av det.

Dahlen är ett av dragplåstren och en av arrangörerna på det allra första nordiska lycklighetsseminariet Nordic Happiness Summit på Hanaholmen i Esbo. Över 270 experter och studerande från olika länder deltar och tanken är att mötet ska arrangeras årligen.