Planerna på en ”drönarvägg” presenterades med hög svansföring i fjol.
Inrikesministrar från Finland, Norge, Polen och de baltiska länderna slog fast: nu skulle det tas i med hårdhandskarna mot rysk provokation vid Natos östra flank.
Inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) beskrev samarbetet som ett gemensamt försvarssystem som skulle byggas längs hela Natos östra gräns.
Sedan dess har det varit tyst från politikerhåll om hur planerna framskrider.
Drönarvägg? Nej, inte riktigt
Faktum är att begreppet drönarvägg ger en felaktig bild av hur ett drönarförsvar egentligen skulle fungera.
Det för tankarna till någon slags mur i luften som inte kan genomträngas. Så fungerar det inte, menar Jarno Limnéll (Saml).
Han sitter med i Försvarsutskottet och i Nato-parlamentet, där han är ordförande för underkommittén för tekniktrender och säkerhet (STCTTS).
Då Svenska Yle hör av sig till Inrikesministeriet för att få svar på vad som händer med drönarväggplanerna, får vi höra att frågan inte har tagits upp på politisk nivå sedan mötet i somras då idén presenterades.
Så betyder det här att tanken om att samarbeta kring drönare längs östgränsen har övergetts? Nej, snarare tvärtom.
Både i riksdagen och inom Natosamarbetet är intresset för drönare stort.
Planer finns, säger Jarno Limnéll, men det handlar om sådant som inte kan berättas offentligt.
Det han kan yppa är att det talas mer och mer om drönarsvärmar, där till exempel 20–30 drönare flyger samtidigt, styrda av artificiell intelligens.
Livslängden för drönarinnovationer är en till tre månader
Jarno Limnéll
Utvecklingen går på högvarv
Drönare, alltså obemannade luftfarkoster, har snabbt blivit en viktig del av dagens krigföring. Många länder satsar stort på drönarteknologi för att stärka sitt försvar och få ett övertag mot möjliga hot.
I Europeiska kommissionens plan för att öka den europeiska försvarsberedskapen nämns drönarförsvar som ett prioritetsområde.
Finland – med den långa östgränsen – måste förstås också hänga med. Och en sak står klart: det finns ingen tid att slösa, för utvecklingen när det gäller drönare går i rasande fart.
Jarno Limnéll berättar att Finland noga följer vad som händer med utvecklingen av drönare i Ukraina och tar lärdom därifrån.
– Det är ganska talande att livslängden för drönarinnovationer vid fronten i Ukraina just nu är en till tre månader.
Den snabba innovationstakten är något man måste ha i åtanke när man skapar ett fungerande drönarförsvar. Motparten kommer alltid med motåtgärder, och det krävs hela tiden nya innovationer, säger Limnéll.
Jarno Limnéll ställer upp för Samlingspartiet i kommunalvalet i Esbo. Vi har valt att intervjua honom på grund av hans kunskaper inom ämnet.
För bra för att vara sant
I Baltikum verkar ändå konceptet drönarvägg ha slagit rot inom försvarsindustrin.
Det estniska försvarsklustret Defence Estonia presenterade i februari sina idéer om ”en baltisk drönarmur”, som bland annat ska innefatta autonoma övervakningssystem och olika verktyg för att bekämpa fientliga drönare.
Svenska Yle har talat med James Acuna, drönarkonsult bosatt i Estland. Acuna har bakgrund inom CIA och den amerikanska militära forskningsmyndigheten Darpa (Defense Advanced Research Projects Agency).
Han är inte imponerad av vad han ser när det gäller planerna på drönarförsvar. Framför allt blir han orolig över att många startups, med vad han beskriver som oprövade produkter, verkar intressera sig för projektet.
Innan du skriver ut en check för oprövade system, ta en sekund för att fråga: Vad exakt är det vi köper?
James Acuna, drönarkonsult
Det finns mängder av olika drönartyper och lika många sätt att försvara sig mot dem. James Acuna varnar för att vi redan nu behöver eliminera vissa teknologier.
Som exempel nämner han radiofrekvensvapen som riktas mot drönare och stör signalen mellan drönaren och kontrollenheten. Då tvingas drönaren att återvända hem eller landa. Men om två år är drönarna kanske autonoma, resonerar Acuna, och då finns det inte längre någon radiofrekvens som går att störa.
Han nämner att fiberoptiska drönare som inte har någon radiofrekvens är ”högt uppe på listan” över teknologier att hålla ögonen på när det gäller försvar av östgränsen.
Se upp för eskalering
Drönarkonsulten James Acuna manar till försiktighet när det gäller användning av drönarna i offensivt syfte vid gränsen.
Även om det skulle handla om att förstöra en smugglardrönare, finns det en stor risk att Ryssland blir ”mycket irriterade” av en sådan aktion, hävdar han.
I värsta fall har du kanske skapat en förevändning för en större militär eskalering, ett krig
James Acuna, drönarkonsult
Acuna ser däremot potential i att använda drönare som ett effektivt varningssystem.
Drönare kan samla in uppgifter som hjälper militären att fatta beslut. De ger en bild av vad exempelvis ökad aktivitet på andra sidan gränsen innebär. På det viset kan man ta reda på om det rör sig om smugglingsverksamhet eller militär aktivitet.
Fler drönare skulle definitivt också underlätta arbetet för gränsbevakare på många sätt, menar Acuna.
Han jämför med kabelincidenterna i Östersjön, där kritisk infrastruktur skadats. Problemen kunde delvis lösas med drönare som regelbundet rör sig ovanför och under vattnet där sjökablarna finns. Det blir en typ av avskräckning, och kunde ha samma effekt vid gränsen.
Drönare utanför riksdagshuset
När jag ber Jarno Limnéll förklara vad han tycker att drönarförsvarets viktigaste uppgift är svarar han:
– Den andra sidan ska veta att Finland har kapacitet att avvärja olika illvilliga försök, vare sig det handlar om gränsöverträdelser, luftrumsöverträdelser, drönarattacker eller något annat.
Det handlar alltså framför allt om att skicka en tydlig signal till Ryssland att vi kan avvärja olika former av illdåd.
När vi talar om ett fungerande drönarförsvar måste vi bredda begreppet. Det gäller inte enbart östgränsen, säger Limnéll.
– Om du vill skapa förvirring i det finländska samhället så skulle du förmodligen inte börja med att flyga drönare över gränsen. I stället skulle du komma till huvudstadsregionen, skaffa drönare och börja med illasinnade handlingar, säger Limnell.
Användningen av drönare i hybridpåverkansoperationer kommer att öka, tror Limnéll, och då handlar det om att se på samhället som en helhet.
Oavsett om det handlar om att en drönare kränker luftrummet vid gränsen eller flyger runt riksdagshuset, så måste vi ha kapacitet att agera snabbt, är kontentan.