Man kan vara sårad, ledsen, arg, bitter om vartannat. Kanske till och med hämndlysten.
Den där personen som tidigare var ens allt har förvandlats till en oresonlig skitstövel.
Ni som par har gått från att vara Barbie och Ken till Amber och Johnny.
Men måste skilsmässan bli ful och krånglig?
Går det att navigera runt de värsta fallgroparna på något sätt? Det funderar signaturen Fågelfri 38 på:
Varje gång det skrivs mycket om kändisars skilsmässor (nu senast paret Zelmerlöw i Sverige) börjar jag fundera på min egen separation för några år sedan. Det finns mycket som jag så här i efterhand ser att jag borde ha gjort annorlunda. Jag var så fruktansvärt arg och sårad och ville gärna att hela världen skulle veta vad han var för en skit. Det fick tyvärr mig att bli en lika stor skit, men det fattade jag ju inte då. Jag skrev rätt mycket om honom öppet på Facebook, till exempel. Jag krävde också att få med mig en del saker från vårt hem som jag inte ens ville ha, men som jag visste var viktiga för honom. Han var inte speciellt mycket bättre, vi betedde oss båda barnsligt. Vi hade inga barn och det var kanske tur med tanke på hur vi höll på ...
Fågelfri 38
Fågelfri föreslår att Relationspodden ska samla in skräckhistorier från andra som tagit sig igenom riktigt jobbiga och snåriga skilsmässor och tagit lärdom av det hela.
Kanske vi med gemensamma krafter kunde få ihop en manual för den som planerar att separera. ”Gör inte så här”.
Vi hakar gladeligen på!
Har du skilt dig? Hur gick processen till?
Finns det saker som du ångrar speciellt mycket? Hur kunde ni ha hanterat saken bättre?