Arbetet med att dokumentera Vörådialekten har pågått i över tjugo års tid. För tillfället finns över 12 000 ord och uttryck nedtecknade. Det hela ska utmynna i en bok, är tanken.
– Vörådialekten är en väldigt gammal och välbevarad dialekt och en av de mest kända i landet, säger Leif Paulin från Vörå Släkt- och Hembygdsforskare.
Redan klosterbrodern Jöns Budde i Nådendal skrev på Vörådialekt på 1400-talet.
Vad är det då som utmärker Vörådialekten?
– För oss Vöråbor är den ju lätt men utbyss menar många att den är en av de svåraste i landet, i synnerhet hur den skrivs, säger Holger Södergård.
Vörådialekten skrivs nämligen precis som den uttalas.
– Det här är ju lite kontroversiellt men vi har kommit fram till att det finns inget annat sätt, säger Ralf Toppar.
Arbetsgruppen är mån om att kommande generationer ska kunna dialekten.
– Om 20-30 år minns ingen hur det ska uttalas om vi inte skriver på det här sättet, säger Toppar.
Vi skriver som vi talar och talar som vi skriver
Holger Södergård
En utmaning med dialekten är de många vokalerna i rad.
– Ja det är ju speciellt, säger Leif Paulin. Men Olof Påhls som startade det här arbetet för tjugo år sedan gjorde tydliga regler för stavningen så det är vi tacksamma för.
Det tjocka l-ljudet är också speciellt för Vörådialekten.
Vörådialekten har släktingar i Norden
– Jag träffade sångerskan Susanne Alfvengren och hon hade märkt likheter mellan gotländskan och Vörådialekten, säger Ralf Toppar. Vi använder till exempel båda båor och tråor.
Också till norskan finns det kopplingar.
– Ja, vi säger ju också bein och stein och heim så kopplingarna är tydliga, säger Ralf Toppar.
Inte bara ett Vöråspråk
Dialekten varierar också beroende på var i kommunen man bor.
– Uttalet skiljer ganska mycket mellan norra, östra och södra Vörå och det här förvånade oss mycket, säger Leif Paulin.
Det finns också kriterier för att ett ord ska komma med i boken.
– Minst två riktiga Vöråbor, från olika familjer, ska ha sagt ordet för att det ska komma med, säger Holger Södergård.
Samlingen innehåller utöver orden också över 700 ordspråk och också en del illustrationer med beskrivningar.
– Det finns exempelvis 21 olika namngivna delar på en yxa, säger Ralf Toppar.
En del ord saknar direkt motsvarighet på standardsvenska.
– För ordet ”klivanhovo” finns ingen så där fick vi hitta på en översättning, säger Leif Paulin.
Vid ett tillfälle bjöds Vöråbor in för att hjälpa till med tolkningen av ord.
– Vi besökte också äldreboendet Tallmo för att reda ut vissa begrepp, säger Paulin.
Finansieringen ett frågetecken
Nu gäller det dock att få finansiering för att slutföra projektet.
Arbetsgruppen har ansökt om bidrag från många håll men hittills har utdelningen varit skral. I och med det stora intresset för Vöörosprååtji som uppstått i och med Humorgruppen KAJ:s skrällseger i Melodifestivalen finns det ändå nyväckt hopp om att boken ska kunna förvekligas inom en snar framtid.
