Att alla finländska pälsfarmer bekämpar fågelinfluensan på rätt sätt kommer att börja övervakas årligen. Det berättar Terhi Laaksonen, som är direktör för avdelningen för djurens hälsa och välfärd vid Livsmedelsverket.
Planerna för i år är klara. Det blir andra året i rad som veterinärerna i pälsfarmningskommunerna utför omfattande inspektioner. Granskningsarbetet kör igång i vår och ska vara avslutat senast i mitten av sommaren.
– Förra året blev vissa inspektioner utförda först i september–oktober, då det inte längre fanns så många vilda fåglar nära farmerna. Då är det svårare att bedöma hur effektiva skyddsnäten är. Inspektionerna är förstås en stor uppgift i de områden där det finns många farmer, säger Laaksonen.
Merparten av de finländska pälsfarmerna finns i de österbottniska landskapen.
Inspektionerna är i sin tur kopplade till den förordning som jord- och skogsbruksministeriet införde förra året. Den förordningen kräver att farmerna skyddar pälsdjuren från fågelinfluensa, bland annat genom att installera skyddsnät.
Även gnagare kan sprida viruset
Förra året inspekterade kommunalveterinärerna 261 pälsfarmer, alltså alla utom tre.
Allvarliga brister hittades på en del farmer. I dessa fall fanns det antingen inga skyddsnät eller så hade fåglar tagit sig in under dem.
Lindrigare brister fanns på nästan var tredje farm. Exempelvis förekom det undermålig hygien eller så hade man försummat att hålla vegetationen kort mellan skugghusen.
Att inte låta vegetationen växa sig för hög mellan skugghusen är utmanande för företagarna, men viktigt, berättar Laaksonen.
– Riklig och hög växtlighet lockar gnagare, och de kan också sprida fågelinfluensa eller exempelvis salmonella. Här har producenterna något att fundera över, säger Laaksonen.
Enligt Laaksonen måste pälsfarmerna i år bli bättre på att leva upp till kraven. De brister som hittades ifjol kan delvis förklaras av att riktlinjerna var nya både för farmare och för inspektörer.
– Vi hoppas att det i år inte hittas några allvarliga brister alls och att också de lindriga bristerna minskar rejält. Vi hoppas också att det inte finns någon nonchalans angående fågelnäten eller att hålla dörrarna stängda.
Mer detaljerade riktlinjer
I år kommer Livsmedelsverket att ge mer detaljerade riktlinjer för inspektionerna.
Enligt Terhi Laaksonen märktes det förra året att veterinärerna tolkade lindriga brister på farmerna på olika sätt.
Det fanns stora skillnader mellan kommunerna i hur många brister som konstaterades.
– Visst kan vissa områden ha skött sig bättre än andra, men det är möjligt att inspektörerna inte överallt har reagerat tillräckligt på lindrigare brister. Det här måste vi nu betona för veterinärerna.
En del veterinärer har också ansett att vissa punkter på inspektionsformuläret är svårtolkade. Enligt Laaksonen kommer dessa att förtydligas och inspektörerna kommer att få bättre vägledning.
– Det är viktigt att inspektörerna bedömer lindriga brister på ett enhetligt sätt.
Ett år med mera virusspridning på väg?
I fjol var läget på sjukdomsfronten lugnt i Finland, men efter uppehållet kan fågelinfluensan möjligen vara på väg starkare igen, bedömer experter.
I år har flera fall av fågelinfluensavirus hos vilda fåglar redan konstaterats.
Enligt Laaksonen är det positiva nu att inga fall har konstaterats hos måsar i Europa, och just måsar trivs på pälsfarmerna.
– Antagligen är situationen för vilda fåglar ändå värre än förra året, och farmerna måste förbereda sig för det.
Laaksonen påpekar att pälsdjursproducenter genast måste meddela veterinär om pälsdjuren visar symtom eller ökad dödlighet.
Den här texten är en översättning av artikeln Suomi haluaa varmistaa, että turkistarhat torjuvat lintuinfluenssaa riittävän hyvin – nyt tarhat tarkastetaan joka vuosi skriven av Heidi-Maria Harju, Yle Keski-Pohjanmaa. Översättning av Moa Mattfolk, Yle Österbotten.