Start

Allt yngre barn mår allt sämre för att de lämnas ensamma i vardagen

Via Mannerheims barnskyddsförbunds stödtelefon för barn och unga får man en unik inblick i barns och ungas värld och vad de saknar eller längtar efter i vardagen.

En liten flicka ligger ihopkrupen på golvet med en mobil i handen.
Många barn känner sig ensamma och saknar en trygg vuxen att vända sig till. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Allt yngre barn är oroliga eller vill prata om frågor relaterade till psykisk hälsa. Stödtjänsterna på Mannerheims barnskyddsförbund (MLL) slår larm om att allt yngre barn mår allt sämre.

Ida Sandholm sitter vid datorn på MLL:s kontor.
Ida Sandholm jobbar som koordinator på barnskyddsförbundets hjälpande tjänster. Bild: Rinna Härkönen / Yle

– Vi märker av att åldern på de barn som tar kontakt angående den egna psykiska ohälsan har blivit allt lägre och att kontakterna har fördubblats under de senaste fem åren, säger Ida Sandholm som jobbar som koordinator på MLL:s hjälpande tjänster.

I de allvarligaste fallen kämpar de yngsta som tar kontakt med självdestruktiva tankar och känslor av hopplöshet.

Förutom det psykiska måendet är en del barn också oroliga för sin fysiska hälsa. Många har funderingar kring olika diagnoser och till exempel neuropsykiatriska störningar.

– Det vi också hör om mycket är ensamhet. I dag är det jättemånga barn runt om i Finland som spenderar mycket tid själva, säger Sandholm.

När man är ensam och tampas med jobbiga tankar och känslor har de en tendens att växa, påminner hon.

För få närvarande vuxna i barnens vardag

På MLL ser personalen att det finns ett enormt behov av fler närvarande vuxna i barnens vardag. Vuxna som är intresserade och kan bekräfta barnens känslor – och som tar dem på allvar.

Barnen som tar kontakt med stödtjänsterna talar om att de saknar en vuxen i vardagen. Nästan 50 procent av alla telefonkontakter under 2024 handlade om barn som behöver en vuxens tid och närvaro. Särskilt yngre barn i lågstadieåldern kontaktar tjänsten när de är ensamma hemma.

Alva Andersson står på skolgården i en vit jacka.
Alva Andersson säger att hon ibland känner sig ensam. Bild: Rinna Härkönen / Yle

Alva Andersson går i sjätte klass i skolan Normallyceum i Helsingfors, också känd som Norsen. Hon brukar inte vara ensam hemma väldigt ofta. För henne är det inte ett problem att vara ensam nu och då.

– Jag är inte ensam så ofta. Kanske ibland efter skolan, men då brukar jag vara med mina vänner, säger hon.

Isabel von Bonsdorff står på skolgården.
Isabel von Bonsdorff säger att hon brukar prata med sina föräldrar om saker som känns jobbiga. Bild: Rinna Härkönen / Yle

Isabel von Bonsdorff, som går i samma klass med Andersson, säger att hon kan prata om eventuella svåra saker hemma.

– Jag har talat med mina föräldrar när det har varit svårigheter, säger von Bonsdorff.

Hon tycker att det har gått bra att prata med dem. Hon säger att hon inte haft behov av det särskilt ofta, men nog ibland.

– Om jag typ har känt mig lite ensam så har jag talat med dem, säger hon.

Familjer behöver få stöd

Enligt Ida Sandholm vid MLL finns det lösningar på problemen, men samhället behöver inse allvaret i situationen.

– Min åsikt är att vi behöver satsa på familjer, på föräldrar, på stödet i skolan och se att det ska finnas trygga vuxna runt de här barnen. Vuxna som barnen kan få förtroende för. Förtroende behövs för att våga berätta om de jobbiga känslorna när de kommer, säger Sandholm.

Under 2024 besvarades nästan 20 000 kontakter från barn och unga i åldrarna 6–25 år i tjänsten. Telefontjänsten tog emot sammanlagt över 110 000 kontaktförsök.

Det är gratis att ringa till Barn- och ungdomstelefonen. Den som tar kontakt är alltid anonym och samtalen är konfidentiella.

Till Barn- och ungdomstelefonen kan man också skriva om det känns lättare.

Du kan ringa MLL:s Barn- och ungdomstelefon måndag–onsdag klockan 14–17 och torsdagar klockan 17–20 på telefonnumret 0800 96 116.