Om några veckor röstar finländarna om vem som ska fatta beslut om vården i den egna regionen. Välfärdsområdena har haft hand om finländarnas social- och hälsovård i drygt två år.
Betyget för den tiden blir ingen höjdare, åtminstone inte bland de svenskspråkiga i Finland.
Det framgår av en opinionsundersökning som Taloustutkimus har gjort för Svenska Yle och Tankesmedjan Magma.
Nästan fem av tio finlandssvenskar svarar i enkäten att de inte är nöjda med sitt välfärdsområde. Fyra av tio svarar att de är nöjda.
De mest missnöjda finns i åldern 60 till 79, där nästan sex av tio är missnöjda och endast en tredjedel nöjda med sitt välfärdsområde. Det är en grupp som behöver offentlig hälsovård mer än andra. Dels ökar hälsobekymmer i de äldre åren, dels söker sig pensionärer i mindre grad till privat vård, visar forskning.
De nöjdaste finns bland de yngsta, 18–29-åringarna. Nästan hälften av dem är nöjda och endast tre av tio är missnöjda med välfärdsområdet.
Det är en större andel kvinnor än män som är missnöjda.
Tillgången till vård får uselt betyg
Ett av de viktigaste målen med vårdreformen var att alla finländare skulle ha tillgång till primärvård. Med tanke på det sticker speciellt ett svar ut i opinionsmätningen.
En majoritet av de svarande, 56 procent, anser att tillgången till vård eller tjänster har blivit sämre.
Bara 3 procent tycker att vården och tjänsterna är mer tillgängliga efter reformen och 31 procent tycker att läget är oförändrat.
Åsikten går igenom alla ålderskategorier i hela det svenskspråkiga Finland. 60–69-åringarna är mest kritiska.
Trots alla försämringar som finlandssvenskar upplever efter vårdreformen finns det en ljusglimt, de digitala tjänsterna. Där uppger 24 procent att servicen har blivit bättre i och med reformen.
Drygt 40 procent tycker att de digitala tjänsterna har hållits oförändrade medan 12 procent anser att de försämrats.
Åsikterna om telefontjänster är de omvända. 35 procent av de svarande tycker att telefonbetjäningen har blivit sämre och endast 9 procent att den förbättrats.
Nya vårdpolitiker röstas fram i april
I april väljs de nya vårdpolitikerna i det andra välfärdsområdesvalet i Finlands historia. I det valet ser kartan annorlunda ut än till exempel i kommunalvalet, som ordnas samtidigt.
Av Finlands 21 välfärdsområden är 7 tvåspråkiga.
I opinionsmätningen intervjuades 802 svenskspråkiga finländare och av dem tyckte 23 procent att betjäningen på modersmålet hade blivit sämre efter vårdreformen. 65 procent tyckte att läget var oförändrat.
Åland är inte med i välfärdsområdesvalet och i Helsingfors ordnas enbart kommunalval eftersom själva staden är ett välfärdsområde i sig.
Valet går av stapeln den 13 april.