Svetlana Makarenka kommer gående längs en grusväg i Oravais. Hon skuffar en cykel och vid hennes sida går sexåriga dottern Margarita, som redan pratar god svenska eftersom hon har gått i daghem här.
Makarenka och dottern är från Charkiv i Ukraina. De har bott i det gula stora trähuset vid mottagningscentralen i tre år, och de trivs.
– Jag gillar det här stället. Folk här är snälla, det är ett bra samhälle här och migrationscentret är bra. Personalen är bra, säger Svetlana Makarenka på engelska.
Nu är allt detta i vågskålen eftersom mottagningscentralen i Oravais hotas av nedläggningen i december i år.
– Det vore väldigt illa. Jag vill inte att det ska hända. Dottern går nu i skolan och tycker om att bo här.
Vi träffar också en annan ukrainsk mamma, Nadiia Kononenko med sonen Mykola, 4 år. De pratar inte engelska, men visar oss runt på gården till det gula hus där de bor. Där finns gungor som Mykola gärna använder.
– Det är bra här i Finland, säger Nadiia Kononenko.
”Var ska de bo nu?”
Utanför den lokala butiken i Oravais verkar de flesta redan medvetna om det akuta nedläggningshotet. Mottagningscentralen i Oravais ligger ett par kilometer utanför centrum, vid Oravais fabrik. Den har funnits här så länge att den ses som något av en självklarhet på orten.
– Det är ju sorgligt. Det är människor som inte kan bo i sina hem, som har tvingats fly. Vart ska de ta vägen nu, frågar sig Gunilla Grönlund, pensionär i Oravais.
Ginger Renfält, håller med om att utvecklingen är tråkig.
– Ja, den är också hotad, som mycket annat här Oravais. Det blir mindre av allt, det är bedrövligt. Och för flyktingarna är det ju viktigt, säger hon.
Christer Lönnqvist, ortens köpman, bekymrar sig också för att en arbetsplats försvinner och med den de jobb som finns där.
– Det är ju inte alls bra att allting försvinner härifrån, jobb och annat. Mottagningscentralen är en viktig arbetsgivare och de här människorna har ju också handlat av mig, säger Christer Lönnqvist.
”Vi i kommunen fick ingen varning”
För kommunens beslutsfattare är stängningshotet extra besvärligt, och inte heller de blev varse om saken särskilt mycket på förhand. Kommunstyrelsens ordförande Anna Bertills (SFP) fick reda på saken bara en dag innan.
– Det är anmärkningsvärt. Jag tycker att god förvaltningssed skulle betyda att vi kunde ha någon sorts diskussion och tid att prata om vad som är på gång. Det gavs ingen förvarning och ingen möjlighet att påverka. Jag känner inte igen mig, jag tycker inte att det här är mitt Finland, säger Bertills.
Anna Bertills beskriver beskedet som en kalldusch.
– Det här drabbar många regioner hårt. Förläggningen har funnit här länge och byggt upp en kompetens som är en av de bästa. Allt hänger ihop här på orten med skolorna och utbildningen. I dag har vi en overklighetskänsla, men jag vill ändå inte tro att det sista är sagt, säger Bertills.
Nu krävs att högsta politiska ledningen agerar
Anna Bertills
Svenska Folkpartiet, Bertills eget parti, protesterar mot Migrationsverkets beslut. Partiet sitter i regeringen, och det hoppas Bertills på.
– Nu krävs att den högsta politiska ledningen i landet agerar. Stänger man allt det här är det en stor domänförlust, det finns inte kvar någon integration på svenska. Men vi måste tro att det här går att bromsa ännu, säger Bertills.
Österbottens migrationscenter drivs från Vörå, men inkluderar också mottagningscentralen i Vasa. Centret har 84 anställda. Bertills påpekar att kringeffekterna gör att beslutet berör långt fler än dem.