BRYSSEL Kiev, Helsingfors, Paris, Florida och London. President Alexander Stubbs kalender har på sistone varit en kavalkad av möten med världens ledare, från Ukrainas Volodymyr Zelenskyj till USA:s Donald Trump.
Med en tydlig ambition att placera Finland i centrum av den globala diplomatin har Stubb trätt fram som en av Europas mest synliga statschefer, i sällskap med tungviktare som Emmanuel Macron och Keir Starmer.
Besöket på Trumps privata residens Mar-a-Lago i helgen väckte stor uppmärksamhet i internationella medier. Brysseltidskriften Politico berömde Stubb för att ha lyckats med något som få andra europeiska ledare ens varit i närheten av – att påverka Donald Trumps syn på Rysslands president Vladimir Putin.
Kan världspolitik verkligen fungera så banalt? frågar sig tyska Süddeutsche Zeitung efter presidenternas vända på de arton. Ett direkt orsakssamband låter sig kanske inte bekräftas, men tidningen konstaterar att Trumps uttalanden efter mötet var anmärkningsvärda.
”Det råder knappast någon tvekan om att Trumps uttalanden, som spreds via den amerikanska tv-kanalen NBC i söndags, markerade en vändpunkt. För första gången sedan USA inledde förhandlingar om en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina har han nu satt verklig press på Moskva”, skriver tidningen.
Skytteldiplomatin har ett uttalat syfte
Alexander Stubb delade med sig av sina tankar om den intensiva skytteldiplomatin under ett besök hos Storbritanniens premiärminister Keir Starmer i London i söndags och måndags.
Han beskrev Finlands roll som en brobyggare mellan Europa och USA – en aktör som kan förmedla europeiska budskap till Washington och amerikanska budskap tillbaka till Europa.
– Om det på något sätt gagnar helheten, så är det bara positivt, konstaterade Stubb.
Enligt Stubb tog de bilaterala relationerna mellan Finland och USA också ett steg framåt i samband med det informella mötet på Mar-a-Lago.
Inom diplomati och mellanstatliga relationer är förtroende allt, och det förtroendet byggs av individer. Och att känna att man kommer överens med USA:s president är säkert inte till skada, sa Stubb.
Presidenten betonade att syftet med skytteldiplomatin är att maximera Finlands inflytande i världen, och att de senaste dagarnas utbyte med internationella ledare fört saker framåt ur Finlands synvinkel.
Öppnar för samtal med Putin
Enligt president Stubb minskar Donald Trumps tålamod med Ryssland och Vladimir Putin, vilket kan vara en positiv utveckling för Ukraina.
Stubb föreslog den 20 april som en tidsfrist för Ryssland att acceptera ett trettio dagars eldupphör, som Ukraina redan tidigare godkänt.
Han bekräftade också att det pågår diskussioner om när europeiska ledare bör ta direkt kontakt med Putin. Enighet råder om att en sådan dialog kommer att behöva inledas, men att det måste ske på ett samordnat sätt.
Samtidigt menar Stubb att man i Finland måste vara beredd på att de politiska relationerna med Ryssland gradvis kommer att öppnas upp, även om någon exakt tidpunkt inte kan anges.
Han betonade att Ryssland förblir Finlands granne och att en återupprättad politisk dialog i slutändan beror på när Rysslands anfallskrig i Ukraina tar slut.
Ett val mellan Jalta och Helsingfors
Stubb har i flera sammanhang talat om att Europa befinner sig vid ett vägskäl mellan Jalta och Helsingfors. Den historiska referensen syftar på Jaltakonferensen år 1945, där de segrande stormakterna i andra världskriget delade upp Europa i intressesfärer.
Helsingforsavtalet från 1975 lade i sin tur grunden för en europeisk säkerhetsordning byggd på suveränitet och territoriell integritet.
Enligt Stubb står valet mellan en maktpolitik där de stora länderna dikterar villkoren och en regelbaserad världsordning där även mindre stater har en röst.
Stubb har tydligt positionerat sig som en försvarare av den regelbaserade världsordningen, där internationell rätt och samarbete utgör grunden för stabilitet. För Stubb handlar det om att säkra Europas framtid på ett sätt som garanterar både fred och självbestämmande.
Den intensiva skytteldiplomatin är ett sätt för Finland att försäkra sig om att de mindre länderna får sitta med vid borden där Europas framtida säkerhetsarkitektur skissas upp.