Artificiell intelligens är här för att stanna, även i våra valrörelser. Just nu finns ingen lagstiftning som reglerar hur partier får använda AI då de skapar valreklam och det är helt lagligt att på olika sätt utnyttja tekniken.
Inför kommunalvalet har Sannfinländarna i Åbo använt artificiell intelligens för att skapa valreklam om stadens omdiskuterade spårväg.
Sannfinländarna är emot att bygga en spårväg i staden. Därför hade de skapat en bild av en krock mellan en spårvagn och en bil, vars syfte är att väcka kritiska tankar om spårvägen.
Hannu Maja, Sannfinländarnas ordförande i Åbo, säger att beslutet att använda AI helt enkelt har att göra med att det är framtidens teknologi och ett praktiskt alternativ för partiet.
– Det finns många begränsningar när det gäller bilder man får använda i politisk reklam. Vi ville inte heller använda en bild från Helsingfors eller Tammerfors, eftersom det ju handlar om Åbo, och det här är ett ämne som väcker starka känslor här.
Maja berättar att reklamen har varit mycket lyckad och att partiet har fått in mycket positiv feedback kring den.
Fejkat material sprids lättare på sociala medier än äkta material
Att AI nu också har börjat figurera i politiska kampanjer innebär att vi som väljare måste vara extra uppmärksamma då vi tittar på valreklam. Det säger Linda Mannila, biträdande professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet och AI-expert.
– Det handlar om en ny typ av teknologi som vi kanske inte helt har vant oss vid i vår vardag, så det kräver källkritik. Man har också tidigare med hjälp av bildredigeringsprogram kunnat skapa den här typen av bilder, men den stora skillnaden är att teknologin nu är mycket mer tillgänglig och enkel, säger Mannila.
Linda Mannila anser att den som använder AI också har ett ansvar att vara öppen kring saken, speciellt då man skapar bilder eller text där syftet är att påverka mottagaren, som till exempel i valreklam.
– Eftersom fejkat material spelar på känslor så sprids det mer aktivt på sociala medier än äkta material. Äkta material är sällan lika sensationsartat, säger Mannila.
Soft fakes och deepfakes kan lura mottagaren
Det har blivit vanligare att använda AI också inom politiken, speciellt åren 2024 och 2025, berättar Jenny Lindholm, universitetslektor i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi. Hon forskar bland annat kring hur AI kan användas inom lokaldemokrati.
Enligt Jenny Lindholm kan Sannfinländarnas valreklam om spårvägen ses som en så kallad soft fake, där man kan se att bilden är manipulerad.
– Skillnaden mellan valreklam och manipulation är att manipulation handlar om att försöka påverka på ett dolt sätt. Därför behövs det tydligare regler för hur det används, säger Lindholm.
Hannu Maja, ordförande för Sannfinländarna i Åbo, anser att det borde vara uppenbart att deras valreklam handlar om en AI-skapad bild. Därför har man också valt att inte skriva ut att det handlar om en AI-bild.
– Vi antog att man förstår det om man ser på bilden. Det här är också ny teknik och därför finns det inte mycket information om vilka regler som gäller. I framtiden finns det säkert skäl att fundera på gemensamma spelregler kring AI.
Finns fördelar för både väljare och politiker med AI
Jenny Lindholm betonar ändå att AI också kan vara ett viktigt hjälpmedel inom politiska rörelser. Till exempel kan man med hjälp av AI analysera stora mängder data, vilket i sin tur gör att man kan skapa riktad valreklam till sina väljare.
– Det här kan göra att fler väljare engagerar sig. Det ger kandidater och partier bättre möjligheter att rikta sig till sin målgrupp och anpassa sitt budskap enligt det.
AI kan också bland annat användas för olika typer av billiga översättningar. Det gör att man har möjlighet att få ut information till en större del av väljarkåren, vilket blir speciellt viktigt i flerspråkiga länder.
– Då fungerar ju AI på ett inkluderande sätt, säger Lindholm.
Borde man reglera användningen av AI i valreklam? Vad tycker du?