Solkraft är inget solklart val för kandidater i Sjundeå – markägare hoppas man hittar bra lösningar tillsammans

I Yles valkompass är åsikterna delade bland kommunalvalskandidaterna i Sjundeå om man ska tillåta solkraftsparker på landskapsmässigt värdefulla åkermarker.

Solpaneler på marken. Bilden är tagen i Kalajoki i juni 2023.
Solkraftsparker är väldigt aktuella i Sjundeå. Så här långt har man ändå inte kommit, det här är en illustrerande bild tagen i juni 2023 i Kalajoki i Norra Österbotten. Bild: Ville Honkonen / Yle

Det planeras som bäst tre olika solkraftsparker i Sjundeå. Den minsta skulle bli knappt 80 hektar stor, den största cirka 150 hektar.

Solkraftsparkerna är planerade på åkermark och också på områden som klassas som nationellt värdefulla landskapsområden.

I Yles valkompass är solkraftsparkerna en valfråga, eller ett av de kommunvisa påståenden som vi riktar till kommunalvalskandidaterna i Sjundeå.

Så svarar kandidaterna i Sjundeå enligt parti. Graf som visar hur svaren fördelasKälla: Yles valkompass

Kandidaternas svar delas relativt jämt mellan de olika alternativen. Drygt hälften, 57 procent, är av åsikten (helt eller delvis) att kommunen bör bromsa etableringen av solkraftsparker på Sjundeås landskapsmässigt värdefulla åkermarker. Övriga 43 procent vill inte (helt eller delvis) att kommunen motarbetar de här planerna.

De partier som är mest positiva till solkraftsparker i Sjundeå är Svenska folkpartiet och Samlingspartiet.

De partier som sett till antalet kandidater ställer sig mest kritiskt till dessa etableringar i Sjundeå är Socialdemokraterna och De gröna.

De små partierna med tre eller färre kommunalvalskandidater, det vill säga Sannfinländarna, Miljöpartiet (YYL), Centern och Vänsterförbundet motsätter sig helt eller delvis solkraftsparker.

”En solkraftspark ser ut som en blänkande sjö om man ser positivt på det”

– Det är tacksamt att man på tjänstemannahåll har varit allmänt positiv till de här tre rätt stora projekten, säger landsbygdsföretagaren Henrik Rehnberg.

Henrik Rehnberg på Gårdskulla gård i Sjundeå planerar att hyra ut 150 hektar mark till ett bolag som vill bygga en solkraftspark. Häromdagen fick han höra att Närings-, trafik- och miljöcentralen anser att det inte behövs någon miljökonsekvensbedömning.

Det här är faktiskt tvärtemot vad politikerna i Sjundeås miljö- och byggnadsnämnd ansåg i februari. I nämnden efterlyste man en miljöutredning, men det tycker alltså NTM-centralen att inte behövs.

En vidsträckt åker i vinterlandskap, med en molnig himmel och gles skog i bakgrunden.
Det planeras 280 000 solpaneler på ett 150 hektar stort område i Gårdskullas omgivning. Bild: Veronica Montén / Yle

Om svaren i valkompassen svarar Henrik Rehnberg att vissa politiker är mer insatta än andra.

– Mest handlar det om att man är ovan vid förändringar och begreppet kulturlandskap kommer att behöva definieras lite noggrannare. Dagens lantbruk har uppstått av att man började odla på större fält eller gamla sjöbottnar på 1800-talet.

Solkraftsparker i Sjundeå väcker motstånd: ”Mest handlar det om att man är ovan vid förändringar”

Enligt Henrik Rehnberg kan man se en solkraftspark som en blänkande sjö. Vad som är vackert beror helt på betraktaren, menar han.

Rehnberg säger också att åkrar ska tjäna samhället.

– Är det inte bättre att samla in soltrålar till grön el i nio månader än att utnyttja fotosyntesen till lite odling under sommaren, säger Henrik Rehnberg på Gårdskulla gård.

”Markägaren är en jättebra samarbetspartner”

På Malmgård i Sjundeå planerar Sebastian Sohlberg att hyra ut en del av sina åkrar till en solkraftspark. Det är tänkt att den ska bli 77 hektar stor.

Just nu stampar projektet ändå lite på stället.

– Planerna går långsamt framåt och processen är i gång. Tiden får utvisa var det hela landar, säger Sebastian Sohlberg.

En landsväg som slingrar sig genom ett öppet jordbrukslandskap under en klar blå himmel.
Solkraftsparken i Malmgård planeras få 90 000 solpaneler. Bild: Veronica Montén / Yle

Sohlberg tycker att det är viktigt att politiker diskuterar solkraftsplanerna både lokalt och nationellt. Det är också svårt att tackla frågan om solkraftsparker med ett enkelt ja eller nej, menar han.

Kulturlandskap är viktiga, men det skulle också vara viktigt att diskutera kulturlandskap över tid, säger Sohlberg.

– Det kan ha varit en åmynning eller en bördig slätt som gjorde att man satte ner sin spade där och fick sitt leverne, beskriver Sohlberg hur ett kulturlandskap har byggts upp.

Sohlberg säger att kulturlandskap lever och förändras.

– För att kunna hålla kvar kulturlandskapet i dag behövs olika slag av leverne. Solkraftsparken känns som en del av kulturlandskapet.

Sebastian Sohlberg.
Sebastian Sohlberg tog över Malmgård 2011. Före det var det hans föräldrar som brukade jorden på gården. Bilden är från våren 2020. Bild: Marica Hildén / Yle

Sebastian Sohlberg hoppas att kommunerna och markägarna kunde jobba mera tillsammans.

– Markägaren är en jättebra samarbetspartner om det sedan är frågan om solkraftsparker, planering av bostadsområden eller naturskyddsområden. Tillsammans hittar vi lösningar som blir en win-win-win för kommunen, markägaren och hela samhället.

Sohlberg om solkraftsparker i Sjundeå: ”Svårt att tackla frågan med ett enkelt ja eller nej”

Det är inte bara en liten majoritet av Sjundeås kommunalvalskandidater som i nuläget motsätter sig eller är skeptiska till de planerade solkraftsparkerna.

Det pågår också en namninsamling på nätet där man motsätter sig solkraftsparker i Sjundeå. Den har samlat några hundra namn.