Västra Nylands välfärdsområde har upphandlat färdtjänsten på nytt för att få ett smidigare och billigare system.
Det här innebär att knappt några västnyländska taxiföretag längre kommer köra färdtjänst, berättar Tony Holmberg som kör rullstolstaxi för Magnus Lindgren.
Orsaken är att de inte har möjlighet att konkurrera om priserna med de större företagen från huvudstadsregionen.
– Vi klarade inte av upphandlingen eftersom vi inte kunde ge ett lika billigt anbud som de stora företagen.
Lokalkännedom och svenska faller bort
En av Holmbergs kunder är Fredrik Lindgren, som har en synskada. Lindgren har rätt till så kallad bekant taxi, det vill säga att han får använda sig av en och samma chaufför och kan vara i direkt kontakt med honom. De allra flesta som behöver färdtjänst beställer den via en bokningscentral.
Men efter sommaren måste Fredrik Lindgren anlita någon annan eftersom Holmberg inte längre får köra färdtjänst.
– Det är förstås en stor besvikelse eftersom jag litar på Tony och han känner till platserna dit jag åker, säger han.
Fredrik Lindgren är rädd för att det kommer att bli ännu svårare att få tag i taxibilar som kör färdtjänst efter att välfärdsområdets nya avtal träder i kraft.
Eftersom de allra flesta bilarna kommer från huvudstadsregionen saknar de den lokalkännedom som de lokala chaufförerna har.
– Jag tror dessutom att det kommer att bli svårare att använda sig av svenska och chaufförerna känner inte till Västnyland, kommenterar Fredrik Lindgren.
Stora problem med färdtjänst redan nu
Utmaningarna med färdtjänsten i Västnyland har redan pågått en tid. Nanny Sundström, aktiv i föreningen DUV Västnyland och Kimitonejden, är också rädd för att situationen inte kommer att bli bättre efter att de nya avtalen träder i kraft.
Föreningen ordnar fritidsprogram för personer med intellektuell funktionsnedsättning och för dem är färdtjänsten avgörande för att de ska kunna delta i aktiviteterna.
Men eftersom det är så osäkert om och när den beställda färdtjänsten dyker upp har det blivit svårt att planera något program.
Tidigare var det möjligt att beställa färdtjänst direkt från chauffören. Nu måste alla färder bokas via en central och det har gjort det betydligt osäkrare att få en taxi, speciellt på kvällarna.
– För tillfället vågar jag inte boka några biljetter till teaterföreställningar eller konserter eftersom jag inte vet hur färdtjänsten kommer att fungera, säger hon.
Problemet är också att de beställda taxibilarna inte kommer på utsatt tid. I vissa fall har de varit upp till 45 minuter försenade.
Många av föreningens medlemmar klarar inte av att vänta så länge och ibland slutar det med att personalen kör hem dem, fast de egentligen inte får göra det, berättar Nanny Sundström.
För medlemmarna är det också viktigt att chauffören känner till vart de ska åka och att de kan kommunicera med hen.
– Det är skrämmande att situationen är så här, man borde kunna lita på att få en taxi. Det är något som brister i det här systemet, konstaterar Sundström uppgivet.
Hård smäll för de lokala företagen
Taxiföretagen hade möjlighet att delta i upphandlingen på två olika sätt: antingen som avtalsfordon eller som arbetsturfordon. Inget av de västnyländska företagen valde att delta i upphandlingen för arbetsturfordon, även om det är de som i första hand anlitas för färdtjänst.
Orsaken är att det inte lönar sig, säger Tony Holmberg.
– Ersättningen är så pass liten och man låser sig till att enbart köra färdtjänst under ett skift. Vi har till exempel köpt en ny taxi och vi måste stå på alla ben för att den ska rulla runt.
Som avtalsfordon kan man själv välja om man kör färdtjänst, FPA-resor eller vanliga taxiresor.
Tony Holmberg är överlag förvånad över att de större taxiföretagen kan erbjuda en rabatt på upp till 40 procent under utgångsprisen.
– Jag förstår inte hur de kan få ekonomi i det hela med tanke på löner och andra avgifter som ska betalas, säger han.
Enligt honom finns det runt 12 stycken rullstolstaxin i Raseborg och Hangö. Men ingen av dem kommer att anlitas av välfärdsområdet efter att de nya avtalen träder i kraft. Endast ett taxiföretag i Raseborg kommer att köra färdtjänst med nio personbilar.
Ungefär 15 procent av Holmbergs arbetstid går åt till att köra färdtjänst. Resten av tiden kör han FPA-resor, vilket gör att förändringen inte kommer att drabba honom så hårt.
För andra är det däremot ett betydligt större bortfall, konstaterar han.
– För dem som kör mycket färdtjänst kommer det att vara en hård smäll. Jag tror att många västnyländska taxiföretagare kommer att kasta in handduken efter det här.
Välfärdsområdet måste agera kostnadseffektivt
Den nya upphandlingen har gjorts för att göra tjänsterna mera ändamålsenliga och bättre för kunderna, säger Leila Diov, chef för logistiktjänster vid Västra Nylands välfärdsområde.
Det handlar också om pengar, det vill säga att använda offentliga medel så förnuftigt som möjligt, fortsätter hon.
– Vi måste agera så kostnadseffektivt som möjligt och därför konkurrensutsätter vi de här tjänsterna.
I området Hangö, Ingå och Raseborg kommer välfärdsområdet att anskaffa flera arbetsturfordon, eftersom det inte kom in några anbud överhuvudtaget för det området. Däremot finns det för närvarande ett tillräckligt antal avtalsfordon i hela Västra Nylands välfärdsområde fortsätter Diov.
Leila Diov är medveten om att det har blivit extra svårt att få tag på färdtjänst i Hangö och Raseborg efter att bilarna måste beställas via en central.
Meningen är att situationen ska bli bättre i och med den nya upphandlingen, säger hon. Men på frågan hur situationen ska förbättras blir hon tyst en liten stund.
– När jag tänker efter, så vill vi förstås ha fler aktörer i Västnyland. Men vi vill också ha mer smidighet i taxiförmedlingen.
Hur ska det ske helt konkret?
– Vi förenhetligar funktionerna och det kommer säkert att skapa mer smidighet. Men lokala frågor är alltid utmanande att lösa på det sättet att man måste fördjupa sig i dem genom kundrespons, fall för fall, för att förstå vad som är utmaningen och problemet där, svarar hon.
Kan ni garantera att man får service på svenska?
– Det har tagits i beaktande i upphandlingen av förmedlingsoperatören att service på svenska måste finnas tillgänglig. Och för chaufförerna har vi krav att de ska behärska tillräckligt bra finska eller svenska. Förmedlingsoperatören kan också ta hänsyn till vilka språk taxichaufförerna talar när de förmedlar färdtjänst till kunderna.
Ser du några risker med att pressa priserna så här mycket, speciellt när det gäller servicen på glesbygden?
– Om det inte finns tillräckligt med anbudsgivare i området måste vi vidta ytterligare åtgärder eller göra ytterligare upphandlingar. Det är helt klart. Och förstås måste man alltid lokalt bedöma vilken som är den bästa lösningen just för den platsen innan vi startar verksamheten eller ser hur våra avtal har undertecknats. Men tjänsterna kommer i vilket fall som helst att ordnas för kunderna.
Leila Diov tror att upphandlingen kommer att vara helt slutförd under april månad. Kriterierna för vem som beviljas färdtjänst kommer inte att påverkas av att taxiföretagen har upphandlats på nytt.