Våldsaktioner mot sjukvård och biståndsarbete har ökat dramatiskt. Det handlar om beskjutning men också om plundring av läkemedelsförråd och förhindrande av sjuktransporter.
Enligt internationell humanitär rätt får sjukhus inte attackeras under krig. Det skyddet respekteras ändå inte längre.
– Vi har sett detta i ökande grad, bland annat Ukraina, Gaza och Sudan. Att sjukhus och ambulanser attackeras är en fruktansvärd utveckling, säger kirurgen Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin.
– Om man är skadad så är man patient, vare sig man är soldat eller inte.
Nyligen väckte det bestörtning då femton hjälparbetare från Röda halvmånen, det palestinska civilförsvaret och FN dödades och lades i en grund massgrav vid en vägkant i Gaza. Israel har erkänt attacken mot konvojen som bestod av palestinska Röda halvmånens, FN:s och Gazas civilförsvars fordon.
”Rättsordningen är under attack”
von Schreb anser att hela internationella rättsordningen är utsatt för attack.
– Sjukvården ses inte som fredad utan som någonting som man kan attackera. Det här såg vi i början av kriget i Ukraina då kvinnosjukhuset utanför Mariupol bombades. Det skapade stora rubriker och man ville ställa folk inför rätta. Men det verkar som om det här bara systematiskt fortsätter, och ingen ställs inför rätta.
von Schreeb ser det som allmänt bristande respekt för civila; man ser bara till sin egen vinning.
– Då de här hänsynslösa staterna attackerar hälso- och sjukvården avkrävs inget ansvar. Det är hemskt att man inte kan freda personer som jobbar frivilligt för att försöka hjälpa andra människor som utsätts för krig.
Han nämner också den andra sidan i vissa krigssituationer, gerillasoldater som använt vårdutrymmen för att söka skydd eller som baser.
Attacker mot sjukvården har blivit en del av krigföringen
– Jag jobbade mycket med läkare under Syrienkonflikten, och då såg vi att om man försökte bedriva hälso- och sjukvård i icke-Assad-kontrollerat område så sågs man ju som terrorist och skulle skjutas med en gång. De såg oss inte som personer som var där för att hjälpa befolkningen, säger von Schreeb.
Han konstaterar att hälso- och sjukvård inte längre ses som oberoende hjälp till nödställda eller som en mänsklig drift eller en plikt att göra någonting.
– Numera ser man det mer som en del av krigföringen, något som går att använda. Det är en sårbar del hos fienden på något sätt, och det är en obehaglig utveckling.
För att se till att alla parter i en pågående konflikt är medvetna om var ett sjukhus ligger markeras ofta byggnaden med ett känt emblem som går att identifiera. Stridande parter kan också ges GPS-koordinater, i den mån säkerhetsläget tillåter det. Trots detta blir sjukhus attackerade, konstaterar Läkare utan gränser (MSF).
Allt farligare att skicka ut folk för att hjälpa
von Schreeb frågar sig om man alls vågar skicka ut frivilliga nu, till exempel till Gaza. Många åker omkring i ambulanser, något attacken i Gaza nyligen visade kan vara mycket farligt.
Andra exempel är hjälporganisationerna Vita hjälmar i Syrien och de som arbetar frivilligt i Ukraina.
– Man funderar nog några gånger innan man börjar ge sig av - trots att ambulanssignalen är på. Att sirenen är påkopplad är uppenbarligen ingenting som ger ett skydd längre.
”Vi måste ju göra något”
von Schreeb konstaterar att man i krig måste räkna med att man kan hamna på fiendens sjukhus. Man måste vara fredad när man är på sjukhus. Det ligger i allas intresse.
Han har själv aktivt drivit de här frågorna länge på Karolinska institutet.
– Det finns ju en massa FN-konventioner hela vägen upp till säkerhetsrådet där man säger att man ska skydda hälso och sjukvård. Men detta efterlevs inte. Vi är ju alla överens om att sjukhus inte ska bombas, men ändå görs det. Och då måste man göra vad man kan för att se till att visa på hyckleriet kring detta.
– Men måste samla bevis, och det är en jättestor utmaning när den internationella rättsordningen håller på att urholkas och folkrätten inte verkar gälla. Det gäller att bita ihop och jobba hårdare och se till att man skyddar sina kollegor, säger von Schreeb.
Extremt många brott mot internationella konventioner i Ukraina
Sedan februari 2022 då Ryssland invaderade Ukraina har Världshälsoorganisationen WHO bekräftat många attacker mot hälso- och sjukvård. I augusti 2024 meddelade WHO om 1 940 bekräftade attacker, högsta antalet som WHO i någon humanitär nödsituation hittills.
Risken för attacker är tre gånger större för personer som arbetar med akut sjukvård och sjuktransporter jämfört med annan vårdpersonal.
Gaza sjukvårdssystem har kollapsat och attackeras fortfarande
Gazas sjukvårdssystem har kollapsat som en följd av kriget och vårdbehovet där är gigantiskt. Samtidigt fruktar sjukvårdare och humanitära arbetare hela tiden för sina liv.
Det finns just nu inget sjukhus i Gaza som är fullt fungerande. Leveranser har inte släppts in på länge. Läkare utan gränser uppger att Israels blockad gör det omöjligt att få in livsviktiga förnödenheter som antibiotika, smärtstillande medel och narkospreparat.
På det stora Nassersjukhuset dödades nyligen två människor medan flera andra skadades i en israelisk attack.
Enligt FN har minst 1 060 personer inom sjukvården dödats sen krigsutbrottet i oktober 2023.
Amnesty International kräver att den israeliska militärens upprepade attacker mot vårdinrättningar, ambulanser och sjukvårdspersonal i Libanon utreds som krigsförbrytelser.