I en intervju med nyhetsbyrån STT förundrar sig Tarja Halonen, president åren 2000–2012, över att regeringen verkar ha så bråttom att lösgöra sig från Ottawafördraget som förbjuder användning och lagring av personminor.
Halonen säger att hon hoppas att riksdagen får tillräckligt med tid och information för beslutet om Ottawafördraget.
Statminister Petteri Orpos (Saml) regering meddelade i tisdags att Finland inleder processen för att dra sig ur fördraget.
Tarja Halonen hörde till dem som drev på att Finland skulle gå med i Ottawafördraget, först som utrikesminister och sedan som president. Hon anser fortfarande att beslutet då var det rätta.
– Finland gick officiellt med i avtalet år 2012. Det är helt klart att säkerhetsläget i Europa och Finland har förändrats sedan dess. Såtillvida tycker jag det är befogat att man ser över läget, säger hon.
I intervjun vill Halonen inte ta ställning till om regeringens beslut är klokt. Hon framhåller att hon inte längre är beslutfattare och att hon därmed inte har tillgång till all den information som dagens beslutsfattare får.
Enligt Tarja Halonen fattas alla beslut i den tid man lever i då, så i sig är det ingen överraskning att nya beslut fattas när det säkerhetspolitiska läget förändras.
– Men självklart är jag ledsen över att situationen i Finland och världen har utvecklats åt det här hållet, att det här tas upp till diskussion igen.
Stort stöd för fördraget
I början på 2000-talet motiverades minförbundet i Finland bland annat med att man inte ville hamna i fel grupp med tanke på att alla övriga EU-länder hade undertecknat fördraget.
– Ottawafördraget om personminor har undertecknats av 163 av FN:s medlemsstater. Det är ett av de vapenförbud som har fått det allra största godkännandet, av de humanitära skäl som minanvändning av det här gamla slaget orsakar, säger Halonen till STT.
Med siffrorna 110–47 godkände riksdagen Ottawafördraget för Finlands del i november 2011 och Halonen undertecknade det i december samma år, några månader före slutet på hennes andra presidentperiod.
– Jag tycker att det beslutet då var rätt, säger Tarja Halonen.
Regeringen har motiverat sitt beslut med Försvarsmaktens utredning samt beredning från försvarsministeriet och utrikesministeriet, men Halonen är förvånad över att det nu anses vara så bråttom.
Så sent som våren 2023, då det redan gått ett år sedan Ryssland inledde sitt storanfall mot Ukraina, bidrog utrikesministeriet tillsammans med försvarsministeriet till regeringsförhandlingarna med en promemoria som konstaterade att Finland inte bör dra sig ur Ottawafördraget.
– Regeringen har kommit med säkerhetspolitiska redogörelser, varför behövde man då ett medborgarinitiativ för att ta upp frågan? säger Halonen och hänvisar till det medborgarinitiativ som lämnades till riksdagen i december förra året.
Viktigt att riksdagen får tid på sig
Tarja Halonen påpekar att riksdagen har en central roll i processen, det är riksdagen som ska svara på regeringens utspel om Ottawafördraget.
– Jag hoppas att de får tillräckligt med information, den information som behövs för det här beslutet, och att tidtabellen också är tillräcklig, säger Tarja Halonen och framhåller att det är en invecklad process att lösgöra sig från fördraget.
– Jag får lite en känsla av, och det är bara en känsla, att man nu försöker göra saker och ting med fart, sådant som ändå omfattar ganska mycket som tar tid, både beslut internationellt och här hemma.
Halonen säger att man under Ottawafördragets tid har utvecklat alternativa minor med ny teknologi som är mindre skadliga för civilbefolkningen. Minor av den typen är ändå dyrare än den äldre modellen.
Enligt Halonen får tiden utvisa om det skadar Finlands anseende att man vill dra sig ur fördraget.
Utanför Ottawafördraget finns bland annat USA, Ryssland, Kina, Indien, Pakistan, Sydkorea, Nordkorea och Egypten, men även Polen och Baltikum har signalerat att de planerar att lämna minförbudsavtalet.
Norge har i sin tur uttryckt besvikelse över Finlands planer.